Föräldradilemma när hela samhället håller andan

Finns det NÅGONTING annat som händer i världen än corona? Det verkar inte finnas någon hejd på ältandet. Jag försöker inte förminska det, men nog måste väl livet fortsätta att hända ändå?

Föräldradilemma

Vi jobbar hemma

Läget just nu – eller i alla fall igår – är som så att både jag och Björn ombeds jobba hemifrån så mycket det går. Pojkarna är på förskolan som vanligt, men på förskolan är det inte som vanligt eftersom ungefär en tredjedel av personalen är hemma och väldigt många barn är hemma sjuka eller lediga.

I fredags kom ett nytt vädjande från förskolan om att barn som inte verkligen behöver vara på förskolan ska få stanna hemma. Jag lider med personalen, och är samtidigt tacksam över att inte ha ett arbete som påverkar andras vardag i sådan utsträckning som deras gör. Jag skulle lätt kunna köra sönder mig själv.

Föräldradilemma

Vi som föräldrar är splittrade. Vi vill å ena sidan hjälpa dem så mycket som det går; jag vill helst ta hem pojkarna för att vår kära förskola ska få det lättare och för att det kanske finns andra familjer som behöver förskolan ännu mer än vi gör. Å andra sidan …

“VAB-ersättningen är ju bara kaffepengar jämfört med lön. Det skulle bli en ekonomisk jättesmäll för oss, för vi vet ju inte hur länge det här ska pågå,” sa Björn.

Vi enades om att höra med förskolan om det är behjälpligt för dem att vi tar hem pojkarna efter lunch. Vi får se vad det säger. Då skulle vi ändå hinna med att jobba fulltid båda två, om vi planerar strikt. Visst, det blir lite lägre livskvalitet för mig och Björn, men inte för pojkarna och det här vansinnet kan ju inte pågå i flera år heller.

När hela samhället håller andan

Jo! Det kan VISST pågå i flera år, säger vissa. Men jag menar att sättet på vilket vi hanterar detta inte kan pågå i flera år. Hur länge kan ett samhälle hålla andan?

Vi måste sätta våra nära och kära i första rummet, såklart, men vi är samhällets hjärta och stannar vi så dör det. Därför tror jag att vi måste fråga oss själva, “Hur kan jag översätta mitt liv till dessa nya begränsningar, UTAN att förändra det?”. Ja, ok, klart att förändring är oundvikligt men sikta gärna på månen.

För oss här hemma innebär detta följande:

  • Vi bunkrar inte. Särskilt inte toapapper – det är för övrigt det konstigaste hittills i vårt land, att folk bunkrar toapapper. Varför? Det finns så mycket annat som är viktigare. Är brist på toapapper det värsta du kan föreställa dig? Eller har toapapper användningsområden som jag inte känner till? Så många frågor.
  • Vi har skypefika med folk, dricker vårt te och äter det vi brukar under fikat även fast vi sitter själva hemma.
  • Vi håller våra rutiner så absolut långt som det är möjligt.
  • Shoppar vidare online – men det här har vi fått ändra, ironiskt nog, när det kommer till maten. Vi handlar alltid mat online, men nu är leveranstiderna så långa att vi tvingas ut i butikerna oftare. Å andra sidan är det så lite folk ute så det gör ingenting.

Andra, mer positiva saker med rådande omständigheter – låt oss kalla det silver linings – är att vi har varit friska allihop nu ovanligt länge. Sen så hinner vi plötsligt träna hemma, eftersom restiden till och från jobbet försvunnit ur planeringen.

Personligen, alltså om jag zoomar in på bara MIG, så tycker jag att det sänkta tempot är ganska skönt. Jag älskar att jobba hemifrån. Får så himla mycket mer gjort när ingen stör.

Jamen det blir väl VAB till juni då, Corona!

I väntan på domen

Vi fick brevet från förskolan i torsdags:

Med anledning av att Folkhälsomyndigheten och Stockholm stad har uppdaterat sin information gällande coronaviruset uppmanar vi er föräldrar att vara extra noggranna när det gäller era barns infektioner.
Enligt gällande rekommendationer vill vi att ni inte lämnar barn med symptom på luftvägsinfektion.
Det gäller även milda symtom som kan påminna om vanlig förkylning.

En av mina värsta mardrömmar vore att direkt eller indirekt bära ansvaret för att någon annans barn råkar illa ut och VI (jag och Björn) är inte kvalificerade att bedöma corona på någon ledd alls, så det är klart att vi gör som de säger.

Det blir en ganska schysst vår för oss att se fram emot, eftersom Simons pollenallergi höll honom i hosta hela förra våren och Adrian ofta hostar och snorar i veckor efter en rejäl förkylning – precis så som alla andra ungar på förskolan gör, för övrigt.

Men naturligtvis förstår jag varför man gör på detta viset. Jag förstår den djupa oron hos dem som känner någon som tillhör riskgrupperna, och jag köper oron hos alla andra också. Det pågår en sorts masspanik – och jag hade gärna sluppit eldas på av den för jag oroar mig jättebra på egen hand – men oavsett så har masspaniken, i egenskap av konstruktiv krisstrategi, statistiken emot sig om man säger så. Vi känner oss försvarslösa och då griper vi efter allt.

MEN.

Låt oss för fridens alla dagar inte för den skull glömma bort det viktigaste vi faktiskt KAN göra:

Melodin till Blinka lilla stjärna:

Tvätta, tvätta liten hand
Bort med smuts och bort med sand

Mellan, i och ovanpå
Gnugga tummen, båda två

Tvätta, tvätta liten hand
Bort med smuts och bort med sand

Källa: Svenska Nyheter på SVT.

Polismuseet: Att klättra eller inte klättra – det är frågan

Vi har varit på polismuseet med pojkarna. Det var bra, men jag kan inte låta bli att tänka att poliser, om några, vet hur folk är. Alltså hur folk verkligen är. Hur är det möjligt att de missar hur barn är?
polismuseet entre

Allmänt om Polismuseet

Vi var där för nån vecka sen, och det är absolut ett ställe värt ett besök en regnig söndag eftermiddag till exempel, men det är inte jättestort. Det finns en riktig pålad polishelikopter utanför entrén som vi gapade åt en liten stund innan vi gick in. Stället har krokar för ytterkläder och gratis förvaringsskåp, även om nyckeln som hör till sagda skåp sitter på en nyckelring som egentligen skulle behöva ett eget skåp.

Det finns bord och stolar för den som har med sig matsäck och så finns det automater med dryck och sånt för den som vill.

Berättelser med hörlurar och skärm

Pojkarna sprang raka vägen in på barnutställningen “Polis, polis…” och fastnade direkt vid sagorna. Det är förstås inte sagor som berättas, utan verkliga historier om juveltjuvar och sånt. Det finns en monter med prylar som hör till berättelsen, en skärm som visar berättaren och dramatiserade scener ur historien, samt 2 hörlurar så att 2 barn kan lyssna samtidigt.

Vi lyssnade på alla, sen gick sprang vi till rummet med polisbilen och polismotorcykeln.

Polisbil och polismotorcykel

Det är en riktig bil, naturligtvis modifierad för att barn ska kunna klättra runt i den och pilla på allt, och en riktig motorcykel. När vi kom in i rummet stod ett barn på polisbilens tak medan blåljusen snurrade och gav rummet discostämning. Inne i bilen for det runt några ungar till och på motorcykeln satt två stycken och tryckte på alla knappar som fanns.

Såhär är det med barn. Såhär gör de. Skulle det falla dem in att klättra på ett biltak någon annanstans? Möjligt, men de skulle aldrig få det. Ingen vuxen skulle tillåta en sån sak.

Att klättra, eller inte klättra – det är frågan

Simon såg på barnet på taket och, klättrare som han är, var snabbt däruppe så fort det blev ledigt.

polismuseet polisbil

Här finns det två ställningstaganden att göra som förälder:

  1. “Man får inte klättra på biltak, kom ned ögonblickligen!”
  2. “Sådär får man aldrig göra annars, så passa på nu när du ändå står där.”

För dig som tycker att alternativ 1 är det enda självklara, betänk följande:

  • Det finns många lekparker som har gamla bilar ombyggda till klätterställningar.
  • Det är en barnutställning.
  • Bilen är uppenbarligen modifierad för att kunna hanteras riskfritt av barn.

Vidare, en mer subjektiv punkt, men ändå: Polisen har ett museum, för barn, med modifierade fordon. Naturligtvis har de inte underlåtit att sätta upp en skylt om att man inte får klättra på bilen därför att de förlitar sig på att vuxna ska fatta det själva. Det självklara i sammanhanget är att utgå från att de på polismuseet även förstärkt taket på bilen, därför att så fungerar människor. KAN man göra en grej, så finns det ALLTID någon som gör det och gör en, så gör flera. Finns det någon yrkesgrupp som vet om detta så är det poliser – liksom alla andra yrken som hanterar människor.

“Man får inte klättra på biltak, Simon. Kom ner!” sa Björn.

“Sådär får man aldrig göra annars, så passa på nu när du ändå står där,” sa jag samtidigt.

Vi tittade på varandra, båda lika förvånade. Va? Det är klart att den är förstärkt, sa jag. Va? Det är klart att den inte är, det är ju en bil, sa Björn.

Serviceminded på polismuseet

Simon fick komma ner, och efter en liten stund till var det dags att åka hem. På väg förbi entrékassan frågade jag mannen med näsan i mobilen som stod där:

“Due … Får barnen klättra på polisbilen som står därinne? På taket, alltså?”

Han gav mig en blick som jag kände igen bara alltför väl. Det var den där blicken som jag tror att vanliga dödliga uppfattar som reserverad artighet, men som jag, efter 10 år i servicebranschen på hotell, känner igen som resultatet av ett noga behärskat mentalt utbrott av förakt inför hela mänsklighetens samlade idioti kombinerat med en het önskan om att byta jobb till skeppsbruten på en öde ö i Söderhavet. Den vanligaste tekniken är att avskärma sig och liksom zooma ut till hälften.

“Nej,” sa han kort.

“Ni vill kanske sätta upp en skylt,” sa jag.

“Vaddå?” sa han och bekräftade därmed misstanken om Söderhavet.

“Jag såg ingen skylt om att barnen inte får klättra på taket, så om ni har en, så vill ni nog flytta den så att den syns bättre.”

Han såg ut som Björn gjort för en stund sedan, när jag sa att taket var förstärkt, så jag upprepade samma sak igen:

“Det är ju en utställning för barn. Barn klättrar, särskilt våra. Det är deras grej. Om ni inte vill att de klättrar på taket på polisbilen, så måste ni sätta upp en skylt.”

Han vände lite på sig så att han stod med sidan mot mig, och den reserverade artigheten var, om möjligt, ännu kallare när han svarade:

“Jag ska framföra det.”

Tjena, tänkte jag.

polismuseet motorcykel

Kanske är jag ute och cyklar när jag tror att det är poliser inblandade i utställningen på polismuseet. Jag menar, riktiga poliser har sannolikt annat för sig än att ställa i ordning en utställning, men jag tänkte mig ändå att Polisen ligger bakom Polismuseet och Polisen består av poliser. Det var kanske inte helt genomtänkt. Hursomhelst så har jag mailat dem om skylten.

Hur hade du gjort, spontant? Hade du tänkt som jag, eller som Björn – eller kanske varken?

Enkla tvättips för miljön – tvätta billigare och snällare

Scrolla ner för att komma direkt till tipsen 👇

Jag gillar att tvätta

Det mesta av det som måste göras i ett småbarnshem – städa, diska, planera, handla, sortera, inventera, tvätta, stryka, laga mat, bla bla bla – det bara gör man. Det finns ingen poäng med att reflektera över det eftersom det inte förändrar behovet.

Vissa saker är mindre kul än andra – rensa duschavloppet, tömma blöjhinken, raka ur vedkaminen, putsa fönster, bla bla bla – och där är det svårare att inte reflerktera så mycket. Tanken på om nån annan i hushållet är bättre lämpad för aktiviteten i fråga dyker gärna upp.

Här hemma har vi delat upp några ansvarsområden mellan oss, som aldrig ändras. Björn har hand om bilen och jag har hand om tvätten, till exempel. Han ogillar att tvätta, jag ogillar att byta däck och trassla med återförsäljare av sällsynta vindrutetorkare.

Tvätten & Jag

tvätta snällare vitare tvätt
Mysig sommarbild. Få saker luktar så mycket sommar, för mig, som kläder som fått torka ute.

Att hänga tvätt i solen på sommaren tycker jag är riktigt mysigt. Det luktar nytvättat och fräscht, och att med solen i ansiktet slå ut svala fuktiga lakan i lätt sommarbris … ja, mysigt.

Det är tacksamt med tvätt också på det sättet att tänk hur det vore att tvätta allt för hand; inte så kul. Mängden arbete, energi och tid som jag investerar i tvätten är väldigt liten i förhållande till det som blir gjort.

organisera tvätt
Ren tvätt, sorterad på familjemedlem. Björns tvätt bryr jag mig inte så mycket om; jag tvättar, resten är upp till honom.

Det tar liksom ingen riktig tid att sätta på en tvätt, och att hänga den tar max 10 minuter. Speciellt långsamma dagar då jag inte tycks få någonting gjort, eller vab-dagar då det ska fixas och trixas hela tiden, så kan jag sätta på en tvätt eller två och tänka att jaja, jag har i alla fall tvättat idag.

Ibland vill pojkarna delta. Då handlar det mest om att sortera kläderna i tvätthögar efter färg, och såklart trycka igång maskinen.

Bara tvätten

Det är bara tvätten som jag känner ger mig något tillbaka. Att stryka är jättetråkigt, så det gör jag nästan aldrig, och andra grejer som att ta hand om disk/-maskinen, eller att dammsuga till exempel, kan jag skjuta framför mig i dagar.

Bästis.

Tvättips

Man kan sköta tvätten på tusen sätt, säkert, men vill man skänka en tanke till miljön så kommer här lite tips på sånt som funkar för oss:

Undvik sköljmedel

Sköljmedel är fullständigt onödigt till NÄSTAN allting. Använd istället ättika eller vitvinsvinäger.
Vinägern är bra till vittvätt, den hjälper till att bleka i solen och gör lakanen mycket mjukare. Det räcker med en matsked i sköljmedelsfacket.
Ättika använder jag istället för sköljmedel till all annan tvätt som behöver det, ungefär en matsked (jag höftar). Det kan hända att tvätten luktar lite trist av den, det beror på hur mycket man använder, så i förebyggande syfte kan man droppa några droppar ekologisk eterisk olja i sköljmedelsfacket också.

Källa här.

Undantag från sköljmedelsstoppet:

  • Klänningar och blusar i tunn polyester.
  • Tjocka stickade tröjor i polyesterblandning.
  • Min tjocka mjuka morgonrock. Också polyester.

Jag lyckas inte med något annat än sköljmedel till detta. Lösningen är att inte handla kläder som behöver sköljmedel, men jag har en del gamla kläder som jag använder sällan men som är väldigt fina. Det tar emot att göra sig av med dem.

Tvättmedel

Ättikan funkar både som tvätt- och sköljmedel. Jag väljer att dryga ut vårt flytande tvättmedel med ättika, så det blir en halv dos tvättmedel till en full maskin och resten ättika. Löddrar jättetrevligt. Blir billigare också.

Lättsmutsad tvätt kan man köra med bara ättika, men lättsmutsat har vi sällan här hemma. Jag har även testat tvättnötter, men jag är ärligt talat osäker på om de fungerade och jag kan för lite om dem.

Vår husläkare, som är allergispecialist, berättade att man alltid ska köra tvätten 2 cykler efter varann, och andra cykeln utan tvättmedel. Detta för att undvika att det finns rester av tvättmedel kvar i kläderna. Istället för det så har vår maskin tillvalet 3 sköljningar, så jag kör det jämt för säkerhets skull eftersom tre av oss har känslig hud.

Fläckar

Jag har redan tidigare pratat mig varm över galltvål, som funkar jättebra på fettbaserade fläckar. När det gäller tex bär, blod och vin så lägger jag kläderna i blöt i kallt vatten med mycket salt i flera dagar.

Fler tips för att tvätta billigare och snällare

Har du egna knep? Dela gärna med dig, här finns utrymme för förändring.

Läs mer:

Ekologisk hälsoshot på ingefära (sous vide)

Ingfärsshot

Det här receptet kommer ursprungligen från Mitt Kök och det var min handledare på första praktiken som rekommenderade det. Jag har modifierat receptet, anpassat det till sous-vide bland annat men har du ingen sån pryl så går det bra på spisen med en termometer. Originalreceptet rekommenderar också att ha chilli i detta, så kolla här om du föredrar det – eller om du inte har tillgång till nån sous vide-pryl.

En shot om dagen är det som gäller. Blir du inte friskare av det så blir du i alla fall inte sjukare och i vilket fall som helst så är det gott!

OBS
Var noga med temperaturerna! Blir det för varmt så går mycket av de välgörande effekterna förlorade.

Skriv ut recept
Ekologisk hälsoshot på ingefära (sous vide)
En shot om dagen är det som gäller!
Förberedelsetid 5 minuter
Tillagningstid 120 minuter
Passiv tid 100 minuter
Portioner
liter
Förberedelsetid 5 minuter
Tillagningstid 120 minuter
Passiv tid 100 minuter
Portioner
liter
Instruktioner
  1. Förbered din sous vide och ställ in den på 59°C – temperaturen får aldrig överstiga 60°C.
  2. Hacka ingefäran i matberedare med skalet på. Det går även bra att grovriva den.
  3. Lägg ingefäran i en sous-videpåse tillsammans med vattnet. Jag använder en en vanlig PE-påse från mataffären eftersom PE tål 60° utan problem. Lämna lite luft i påsen, förslut med en klämma/knut/whatever makes you happy och lägg i sous-viden.
  4. Låt den ligga i ca en timme. Tiden spelar inte så stor roll här, men minst 20 minuter och ju längre den ligger desto "rivigare" blir den. Rör gärna om i påsen nån gång ibland.
  5. Stäng av sous-vide och byt ut vattnet så att temeraturen sjunker till under 40°C. Kör vidare tills ingefärspåsen kommit ner till under 40°C i temeratur.
  6. Ta upp påsen, sila av ingefäran och blanda i honungen.
  7. Låt svalna helt, pressa sedan i citronerna. Sila eventuellt igen och fyll på flaska.
  8. Förvara i kylskåpet, brygden klarar sig minst en månad.
Receptanteckningar

OBS
Var noga med temperaturerna! Blir det för varmt så går mycket av de välgörande effekterna förlorade.

Dela det här receptet
 

Lucka #24 – Tipskalender 2019

#24: Dämpa leksaksljuden utan att stänga av

Aaaaah, som balsam för själen blir det när ljudnivån sänks bland alla j*vla batteridrivna små helvetesapparater. Tycker vi, i alla fall.

Alla leksaker har en högtalaröppning. Hitta den, tryck i lim eller deg eller vad sjutton som helst, låt torka och voilà …!

Så, lycka till med morgondagens julpyssel. God jul!

Om tipskalendern

Mammatrams allra första julkalender går av stapeln i år.

Vanligtvis brukar julkalendrar på bloggar innebära rabattkoder och andra kommersiella utrop i reklamens tecken, men jag tänkte att nog vore det bättre att bjuda på en tipskalender istället? Vissa tips är inköpstips, men det är helhjärtade tips och fullständigt icke-sponsrat.

Ok, en grej sponsrar jag av mig själv, men då är jag tydlig: Använd koden MAMMATRAMS i kassan i min Etsy-shop så får du 20% rabatt!

Lucka #23 – Tipskalender 2019

#23: Fotband/-hällor

Av någon anledning så är skicket på fotbanden, eller fothällorna, eller vad vi nu kallar dem, en grej när man säljer tex en overall på Tradera. Det är märkligt, med tanke på att alla overallmodeller tillåter att fotbanden byts ut – och saknas fäste så syr man dit två knappar på insidan av benslutet och sen var det ur världen.

Nya fotband finns såklart att köpa där barnkläder säljs, och brukar kosta ca 10 kr/paret. Det är inget speciellt med dem, det är grövre resårband med knapphål.

Detta finns att köpa på många ställen säkert, kolla sybutiker online bara. Det som jag kom över (se nedan – ej sponsrat) var lite tunnare och lite mjukare i kvalitén men det har fungerat precis lika bra (särskilt som våra barn inte har skor med platta sulor). 15 kr/m, plus att du bara klipper av så mycket som faktiskt behövs. Dessutom är just fotband himla praktiskt att ha på rulle hemma eftersom det går så fort att byta då.

Bildkälla här.

Om tipskalendern

Mammatrams allra första julkalender går av stapeln i år. 

Vanligtvis brukar julkalendrar på bloggar innebära rabattkoder och andra kommersiella utrop i reklamens tecken, men jag tänkte att nog vore det bättre att bjuda på en tipskalender istället? Vissa tips är inköpstips, men det är helhjärtade tips och fullständigt icke-sponsrat. 

Ok, en grej sponsrar jag av mig själv, men då är jag tydlig: Använd koden MAMMATRAMS i kassan i min Etsy-shop så får du 20% rabatt!

Lucka #22 – Tipskalender 2019

#22: Himlen i min famn

himlen i min famn

Julafton är snart här, hur går det med julstämningen?

Hos oss är allt lugnt, och julmyset ligger som en glittrig fleecefilt över tillvaron. Jag blir alltid sådär stillsamt tänksam såhär års, och Carolas kanske vackraste sång någonsin lämnar mig med varmluddiga minnen (och en tår i ögat).

Den sången är dagens tips. Må de vackra minnenas högtid lyfta dig ur vardagshjulets träda, må stressens långa naglar hålla sig långt borta och kärlekens glada ljus lysa på dig och de dina.

Om tipskalendern

Mammatrams allra första julkalender går av stapeln i år.

Vanligtvis brukar julkalendrar på bloggar innebära rabattkoder och andra kommersiella utrop i reklamens tecken, men jag tänkte att nog vore det bättre att bjuda på en tipskalender istället? Vissa tips är inköpstips, men det är helhjärtade tips och fullständigt icke-sponsrat.

Ok, en grej sponsrar jag av mig själv, men då är jag tydlig: Använd koden MAMMATRAMS i kassan i min Etsy-shop så får du 20% rabatt!