Barnfri dejtkväll med spöken i Gamla stan (och om att göra saker ihop)

Inlägget presenteras i samarbete med Nanny.nu

Gammal lärdom: dejtkväll

Jag minns inte om jag redan berättat, men när jag jobbade hos en av mina au pair-familjer så hade föräldrarna där en grej för sig som jag entusiastiskt la på minnet; de hade barnvakt (dvs mig) varje lördagkväll och de gick ut, oavsett vad. De förklarade att de kommit överens om att hur trötta eller olustiga de än kände sig, så skulle de ut tillsammans. Det var mindre viktigt vad de gjorde, så länge de kom hemifrån och var tillsammans.  Det slog mig att det här var deras sätt att ta hand om sin relation, och jag tänkte att det där var något att ta med sig. 

Trots det har vi varit dåliga på det tidigare, men det är bättre nu och en lördag före Kläppenveckan hade vi barnvakt igen, dvs dejtkväll. Inför det så var det lite min tur att fixa fram en plan, det har mest varit Björn som fixat på sistone. Men så här års kan vi inte klättra ute – vi är inte såna klättrare – och restaurang gör vi liksom varje gång.

Måste hitta på nåt nytt, tänkte jag och googlade på tips om bra aktiviteter för dejter, eller första dejten, och hittade till slut den geniala idén att – håll i dig – turista i vår egen stad. Stockholm är stort så även om vi gjort en hel del så måste det ju finnas mängder med grejer att hitta på, tänkte jag glad i hågen och började nysta.

Jag hittade Stockholm Ghost Walk som skulle vara från 7 år, tror jag, och tänkte såklart i egenskap av förälder att det kanske är nåt för pojkarna när de blir lite äldre.

Dejtkväll med spöken i Gamla stan

Jo, jag hittade alltså att man kunde gå spökvandring i Gamla stan. Det är knappast nåt vi gör på varje dejt vi har, så jag tänkte att det kunde bli mysigt. 90 minuters promenad med många stillastående stopp, och den helgen så var det fortfarande kallt ute, dvs ett par minusgrader, så det blev lite kyligt efter en stund. Inte så farligt, tyckte jag. Svinkallt, tyckte Björn som av dunkla anledningar valt jeans och sommarskor som lämplig mundering efter att jag sagt “tänk på att vi ska gå runt på promenad i 90 minuter, och det är ganska kallt ute”. Han var inte helt nöjd med beslutet.

dejtkväll med spökvandring i gamla stan

Hursomhelst så måste jag ge guiden bra betyg. Hon drev hejdlöst fräckt med danskar, män, sig själv, en gruppdeltagare som var halvdansk – dvs skåning – samt Björn. 

“Och, mina vänner! Vad är värre än pesten? Kan ni komma på något?” hojtade hon till hela gruppen, som jag vill minnas bestod av 16 uppmärksamma själar.

“Syfilis,” sa Björn glatt.

Guiden, även kallad Majsan, tappade tråden och gapskrattade. Efter det kallade hon Björn för Syfilis, och det ska till en hel del skicklighet för att lyckas med det utan att förolämpa.

“Nej! Jag tänker på dansken! Eller det kan man undra vad som är värst; syfilis eller danskarna,” fortsatte Majsan ogenerat till sin publiks, på vissa håll något stela, leenden och redogjorde så för Stockholms blodbad.

Vi lyssnar ibland på en historiepodd, jag och Björn, och med det som bakgrund kunde jag uppskatta de historiesnuttar som den guidade turen innehöll. Många av dem, dittills okända för mig – som till exempel att det spökar på översta våningen på ett hotell som just nu håller stängt, eller att grunden till många av husen är lagda med gravstenar eller runstenar och annat ready-to-use-material – gick ändå att knyta till sånt som vi redan hade koll på.

Vi hade trevliga 90 minuter omkring i Gamla stan, men är det nåt för barn? Nej, det skulle jag inte säga. Det var barn med, yngsta gissade ålder var 12 år, men de såg måttligt roade ut. Det var mer en mörk historisk vandring än en spökvandring, om vi säger så.

Middag på restaurang

Vi gick till en italiensk restaurang för middag – vi måste ju trots allt äta, och vad är väl en dejtkväll utan en restaurang? – och vi hamnade på Da Peppe i Gamla stan. De hade en alldeles sagolik tonfisk! Det är inte ofta man stöter på det, tycker jag. Tonfisk är något jag brukar beställa mot bättre vetande, i hopp om att just det här stället vet hur man gör den. 

dejtkväll på da peppe i gamla stan

Så! Det var allt vi hann med den kvällen. Jag tycker tiden går så fort när man kopplar bort tankarna på barnen, det blir en välbehövlig mental paus från det som annars samsas med jobbet om det aktiva medvetandet nästan dygnet runt. 


Presenteras i samarbete med

Det här inlägget är i sin helhet skrivet av mig och jag står bakom vartenda ord. Det sponsras förvisso av Nanny.nu, det barnvaktsföretag som vi använder oss av, men det är ett inlägg som jag skulle ha skrivit ändå – sponsrat eller ej.

Lucka #24 – Barnglögg på äppelmust – God Jul!

Jag älskar glögg, det är en av de bästa sakerna med juletider, och barnen vill såklart också ha. Det finns alkoholfri glögg att köpa förstås, och det skulle vi gjort om vi hade kommit ihåg det, men det är inte direkt barnglögg och dessutom gillar jag att göra enkla saker av sånt vi redan har hemma.

Hursomhelst så googlade Björn fram ett recept på glögg för barn som han använde som underlag när han improviserade ihop vår egen barnglögg – vi har massor med äppelmust kvar från när han var och mustade våra äpplen i höstas, så han utgick från den – till tredje advent.

Glöggen blev succé, och jag roar mig nu med att pyssla fram vad som funkar med vår must, och hur vi kan göra de åren som äppelträdet inte ger oss så stor skörd att mustningen blir av.

Bild från första gången vi mustade äpplen.

God Jul!

Barnglögg – alkoholfri äppelglögg

Ingredienser
  

  • 0,5 l äppelmust utan tillsatser
  • 1 st kanelstång
  • 3 st kryddnejlikor
  • 0,5-2 dl muscavadosocker efter smak, beror på hur söt musten är

Instruktioner
 

  • Blanda allt i en kastrull och sjud under lock i ett par minuter. Sila bort kryddorna och servera.
  • Serverar du lite i taget kan du med fördel låta kastrullen stå kvar på spisen på låg värme med kryddorna kvar så blir den ännu godare.

Lucka #23 – Tipskalender 2020

#23: Play doh

Våra pojkar gillar att “dega”, dvs greja med deg/leklera/play doh. Eftersom de FORTFARANDE – och jag börjar på riktigt undra om det här ska vara en grej ända tills de fyller 30 – gärna slickar och/eller proväter på det mesta så föredrar jag att de håller på med hemmagjord deg utan citronsyra.

Det går för övrigt jättebra utan citronsyra; sist vi gjorde deg höll den i över ett år.

Det tråkiga med fina färger på degarna är att de är fina i 4 minuter, sen har alla klumpar samma färg – oftast brungrålila – så mitt tips, om du gör flera färger, är att välja färger som tillsammans inte blir sådär trist. Dvs om du bryr dig, förstås.

Nu senast, till exempel, så gjorde jag två satser av Ekotipsets recept på play dough – en med blå karamellfärg och en med röd. Det blev två fina degar till pojkarna, en turkos och en rosa (hade inte i jättemycket färg). Rött och blått tillsammans blir lila, det vet alla, men jag glömde att degen är lite naturligt gul så därför blev resultatet lila men åt det lite brunare hållet.

Det gick så fort att jag inte hann fota mer av originalfärgerna än detta.

Lucka #22 – Tipskalender 2020

#22: Ekotipset

Här har vi en inspirerande blogg, alltså ännu ett lästips men här finns så mycket att hämta. Inspiration till pyssel tillsammans med barnen, städtips, recept och mycket mer. Såhär skriver författaren själv om sin blogg:

Jag som driver Ekotipset heter Ellinor Sirén och bor i Stockholm med min familj beståendes av sambo, våra två barn och en hund.
Jag brinner för enkla tips för en mer miljövänlig och giftfri vardag samt BRA ekologiska produkter. Jag tror på positiv inspiration snarare än pekpinnar och tycker att alla steg åt rätt håll är bra – även små!
I bloggen och hos Ekotipset på Instagram och Facebook hittar du roliga eko-hacks, goda vegorecept, hållbara produkttips och husmorstips. Helt enkelt massa bra ekotips!

Lucka #21 – Tipskalender 2020

#21: Favorit i repris: Bad Moms

Filmen är från 2016, och jag såg den på bio med en kompis då. Nu såg jag den igen tillsammans med Björn för några kvällar sen, och den är fortfarande kul.

“Det känns inte som att de brytt sig om att göra en riktig film,” sa han efteråt. “Som att de tagit en massa roliga grejer och sen satt ihop det till en film, men det känns inte som att de brytt sig om att … ja, göra den trolig.”

Vid närmare eftertanke så skulle jag säga att filmen tagit mammors upplevelse av saker, och iscensatt dem. Så mycket igenkänning, och visst, absurda prylar men som ändå känns precis så, när liknande saker händer i verkligheten.

Har du inte sett den och får en oväntad stund över i jul, så vet du vad du ska göra. Den finns på Netflix.

Lucka #20 – Tipskalender 2020

#20: Boktips till föräldraparet

När jag var tonåring minns jag att mamma läste boken Män är från Mars, kvinnor är från Venus. Jag minns att jag frågade vad den handlade om, och hon svarade att den handlade om olikheter i hur män och kvinnor fungerar – vilket lät outhärdligt tråkigt – och sen sa hon:

“Den skulle du läsa, den kan du ha nytta av när du blir äldre.”

Nu har jag läst den. Eller jag har lyssnat på den. Jag läser inte böcker längre tyvärr. Hursomhelst så pratade jag om den på jobbet för ett tag sen, och min kollega kom tillbaka till mig efter några dagar och sa att “du, nu har jag läst den.”

“Jasså, vad tyckte du?”

Likt en katt spände hon ögonen i mig, och sa med sin iranmelodiska gravallvarliga röst – den där tonen du vet som vissa har, som liksom nästan vibrerar av underliggande humor:

“Du, den där boken. Den handlar om mig. Och min man.”

“Jag vet. Den handlar om mig också. Och Björn.”

Trots att terminologin i vissa fall skär lite i öronen och man kan ana sig till att den inte är skriven nyligen, så finns där så mycket igenkänning att jag vande mig fort.

Jag är glad att jag läst den. Jag kommer nog läsa om den längre fram, men först måste jag ha med Björn på tåget. Jag tror att man får ut mer av den om båda parter i relationen läser den.

Lucka #19 – Tipskalender 2020

#19: Boktips till föräldrar

Eftersom jag och Björn ibland känt oss lite vilsna i vårt föräldraskap den här hösten, så har det förekommit en hel del googling. Jag hittade en bok med provocerande titel; Barn som bråkar, som dessutom finns som ljudbok, som jag så varmt rekommenderar till dig som funderar på vad tusan man håller på med egentligen. Den är väldigt bra, med fint budskap och konkreta råd i specifika situationer. För den vilsne skänker den tydliga tips enligt en filosofi som resonerar starkt i mig.

Den här boken rekommenderas även på BVC, visade det sig när jag var där sist, så det är uppenbarligen inte bara jag som gillar den.

Lucka #18 – Tipskalender 2020

#18: Polismuseet

Jag gissar att det finns fler polismuseer i landet, som förhoppningsvis alla är lika trevliga som det i Stockholm som jag härmed rekommenderar. Det är en väl spenderad förmiddag eller eftermiddag och kom ihåg; man får INTE klättra på polisbilen! De ska för övrigt ha satt upp en skylt nu, enligt egen utsago.