Att dämpa förödelsen av vår framfart på Jorden

Naturskyddsföreningen hemsida
Från Naturskyddsföreningens hemsida. (Ej sponsrat.)

Naturskyddsföreningen

Jag reggade medlemskap hos Naturskyddsföreningen för en tid sedan. Naturligtvis för att jag vill stötta dem, men jag hade tänkt mig ett relativt passivt medlemskap. Sponsring mer än medlemskap, om du förstår. Men så kom idag en medlemsundersökning om hur jag som ny medlem upplever kommunikationen.

Jag är engagerad i miljön. I mitt arbete med förpackningar har jag en verklig möjlighet att göra något konkret till det bättre också. Vi tänker aktivt på hur vi lever för att dämpa förödelsen av vår framfart. Men det här med att engagera sig i en förening … Det är dubbelsidigt för mig; jag vill absolut stötta, men jag har en ganska låg gräns för vad jag tål att läsa innan det ger mig mardrömmar. Att höra om alla miljökatastrofer världen över när den skavande oron över vilken värld vi lämnar efter oss till våra barn och ger mig mycket besvärliga nätter, i synnerhet den senaste mardrömmen av ordlös fasa som jag inte ens fixar att prata om. Det är inte värt det. 

Så jag stöttar, och undviker att läsa deras kommunikation för det mesta. De berättar faktiskt om miljösegrar också, allt går inte i svart, men jag skyggar ändå för deras mail. Kanske försöker jag köpa mig upp ur min klimatångestens slukhål, vilket är bättre än att bara ligga kvar, kanske borde jag möta det istället. 

Jag vet inte. Men det positiva är att jag blev påmind om att man har rabatt hos SJ via Naturskyddsföreningen. Vi ska ju resa mer med tåg framöver, eftersom det gick så bra i somras

Vill du bli medlem du också, eller kanske hellre bidragsgivare, besök deras webb och fundera på det. Alla kan göra något, och allting gör skillnad. De har samlat ett gäng tips på olika saker man kan tänka på till vardags som spelar roll. Vissa av dem gör du kanske redan, vissa förändringar kostar dig inte mer än en lite annorlunda rutin. Det har du råd med. Klicka på bilden och sortera på Guide:

naturskyddsföreningen tips


Ej sponsrat. Vi borde alla engagera oss på ett eller annat sätt! Gör det du med, stötta en organisation som för miljöns, naturens och klimatets talan.

Kläders miljöpåverkan, materialval och baksidor

Jag såg Stacey Dooley: Modeindustrins smutsiga baksida på SVT för ett tag sen, och efter det har min syn på kläder förändrats för alltid.
modeindustrins miljöpåverkan

Till min stora sorg finns den inte kvar på SVT Play, kanske går den att hitta nån annanstans. Jag hoppas det.

På ett ställe i filmen säger hon att det är inte det att folk inte bryr sig, det är det att de inte vet.

Vet vad?

Jag rekommenderar att se hela filmen, verkligen. I korthet handlar den om kläders miljöpåverkan och att modeindustrin kommer, tätt efter olja och kol, som den tredje största miljöboven i världen.

Förr fanns fyra kollektioner per år, de följde årstiderna, men nu finns över 50 kollektioner. Det är en ny varje vecka. Överkonsumtionen av kläder är hallucinerande stor och effekterna av den syns från rymden (bokstavligt talat, Aralsjön är nästan helt försvunnen och den var enorm innan bomullsodlingarna dränerade alltihop).

Samvetet

Jag som köpt en del tyg för att sy själv, jag som ibland köpt kläder för att jag vill ha dem och inte för att jag behöver dem. Jag som, jag som, jag som.

Jag som trodde att det var säkert med ekologiskt certifierade tyger. Jag som inte visste att ekologisk bomull kräver mycket mera vatten och dränerar produktionsområdena ännu fortare.

Jag som inte visste att små barn tvingas växa upp i byar som måste ta allt sitt vatten ur döda floder nedanför tygfabriker, där en del av mina kläder sannolikt föddes, och som ogenerat och ofiltrerat släpper ut alla kemikalier från tillverkningsprocessen rakt. Ut. I. Floden. Bristen på rent vatten gör att småsår aldrig läker – och vi vet ju hur många småsår barn får.

Jag som inte orkar tänka på det, för när jag gör det känns det som att jag ska gå sönder.

Var inte så hård mot dig själv

Jag hade ingen aning om kläders miljöpåverkan, inte i den här utsträckningen, och det tror jag att det är väldigt många som inte har. Det hjälper inte att må dåligt över vad vi redan gjort, men vi kan ändra vårt beteende. Huruvida jag köper den här tröjan på H&M’s rea eller ej spelar ingen roll för H&M. De har miljoner andra som köper och om inte jag gör det så gör nån annan det. Så är det.

De bryr sig inte om en enda kund, men det här spelar numera roll för mig. Jag vill bara ha den där tröjan på mitt samvete om jag verkligen behöver den och inte kan vänta.

Det handlar inte om att sluta konsumera, det handlar om att sluta köpa sånt vi inte behöver. När det gäller barnen till exempel så köper vi absolut en del grejer nytt (och vi får en hel del nytt också), men om jag ska handla kläder till pojkarna så vänder jag mig alltid till Tradera först. Där kan det hända att jag köper en och annan pryl som inte passade eller som vi kanske inte MÅSTE ha, men det känns inte lika illa där.

Visst kan vi argumentera att om vi flyttar alla impulsköp från butiker till Tradera så exploderar andrahandsmarknaden istället och den eldar ju också på industrin, men jag vill hävda att om man måste välja, så är det senare bättre.

Återvinning

FTI (Förpacknings- och Tidningsinsamlingen) säger att bara för att ett material kan återvinnas så betyder inte det att det återvinns. Det måste finnas en efterfrågan på andra sidan, annars blir återvinningen meningslös. Detta gäller naturligtvis även kläder; 100% bomull återvinns, men så fort man blandar i 5% elastan/lycra/valfri annan plastfiber så blir det genast svårare.

Tro inte att allt tyg som kastas i tyginsamlingen på miljöstationen återvinns, med andra ord.

Förändring

Hur kan VI förändra kläders miljöpåverkan? Hur tvingar man gigantiska decentraliserade företag som bara har vinst för ögonen att ta mer ansvar och pressa sina leverantörer?

Jag tror på att förändra sitt beteende, och sakligt lyfta ögonen på dem som vi umgås med. Kanske ska vi inte heja på influencers som propagerar blint följe av senaste modet och besinningslös shopping då och då. Istället kan man låta dem få höra önskan om att lyfta en mer hållbar livsstil (hatkommentarer leder ingenstans).

  • Tänk efter när du handlar. BEHÖVER du det du köper, verkligen?
  • Handla second hand – särskilt barnkläder går ju att få tag på både fräscha och fina och coola grejer. Jag tjatar om Tradera (ej sponsrat) men jag tycker det är underbart.
  • Titta på materialetiketten när du köper nytt. Lyocell är inte lika vanligt som viskos, men det finns.

Naturligtvis ska vi inte ha dåligt samvete när vi handlar nya kläder, men att bara tänka efter med ovan i minnet kan ganska effektivt förändra köpbeteendet hos många av oss och redan där har vi kommit en bit på vägen. När allt kommer omkring så finns det inget företag som står oberört inför förlust.

Läs mer om klädmaterial och kläders miljöpåverkan

? ”Bamboo the plant is wonderfully sustainable; bamboo the fabric isn’t so easy to categorize.”

? Hur man ser skillnad på naturmaterial och syntetiskt i kläder

? Nya material på väg
På RISE (Sveriges forskningsinstitut och innovationspartner) pågår arbete med att ta fram nya fibrer baserade på bland annat cellulosa (trä) och kräftskal, vilket får mig att känna att det finns hopp. Viljan till förändring vad gäller hur vi behandlar allas vår moder växer sig allt starkare över lag och jag törs känna mig lite hoppfull när jag ser att forskning pågår.

Många tygbindor blir det, men … varför tygbindor?

varför tygbindor

Fördomar

Jag nämnde att jag syr tygbindor för att vila hjärnan. Märkligt, eller? Njae, inte helt och hållet i alla fall.

När jag berättar för folk att jag syr dem så reagerar en del precis som jag först gjorde, dvs skeptiskt. Hur kan en tygbinda vara att föredra? Den måste väl bli väldans tjock, för att inte säga obekväm? Det känns gammalmodigt, alternativt och lika roligt som antivaccinrörelsen (om än ej lika allvarligt). Dessutom har engångsbindorna övertygat oss om att hela den här en-gång-i månaden-historien är ganska äcklig och därmed skämmig.

varför tygbindor

Varför tygbindor? Vad är grejen?

Jag kom in på detta för drygt 2 år sedan och har varit frälst sedan dess, men ingenting passar alla och det finns för- och nackdelar med allt. Jag har försökt hitta nackdelar med tygbindor men det är svårt; det måste såklart finnas fall där det varit katastrof, men de verkar vara försvinnande få.

Fördelar med tygbindor

Naturskyddsföreningen har skrivit en artikel om miljövänligare mensskydd, som definitivt är läsvärd i sin helhet. Där står bland annat följande:

”Det finns åtminstone tre fördelar med återanvändbara mensskydd: de är miljövänliga, mer hygieniska och mycket billigare än engångsartiklar.”

”En kvinna har sammanlagt mens i drygt sex år. Köper hon vanliga mensskydd kostar de henne cirka 30 000 kronor. Genom att välja tygbindor blir kostnaden runt 4 000 kronor. Väljer hon menskoppen räcker en tusenlapp till en livstids förbrukning.”

Jag är med i en Facebookgrupp för folk som gillar att sy tygbindor, den har över 30 000 medlemmar och i filerna finns mönster, tygtabeller, tutorials och tusen andra grejer. Eftersom gruppen är så stor så är det många röster som hörs, och där har jag läst mycket intressanta saker som folk delar med sig av (OBS ej vetenskapligt belagda utsagor):

Fördelar med tygbindor enligt användare
  • De sparar på miljön.
  • De luktar inte. Den där lukten – du vet vilken jag menar – kommer inte inifrån din kropp. Den uppstår i engångsbindan.
  • De är betydligt skönare att bära.
  • De känns inte sådär instängda som engångsbindor ofta gör.
  • De innehåller inga kemiska ämnen, utöver de ämnen som förstås redan finns i alla våra kläder.
  • De är betydligt snyggare.
  • Vissa har fått färre besvär med svamp och andra underlivsrelaterade krämpor.
  • Några har till och med rapporterat om bättre allmänhälsa, lindrigare mensvärk m.m. (högst oklart om sådant har med bytet till tygbindor att göra ändå).
Nackdelar med tygbindor
  • Du måste ta hand om dem.

De är inte svåra att ta hand om. Om man bryr sig om fläckar så blir det lite mer omständligt att ta hand om dem*, men det är ändå inte ett dagsarbete och de tvättas med tex lakanen, så det blir inte ens ”mera tvätt”.

Produktionen går på högvarv

Allt som allt skänker mitt pysslande viss tillfredsställelse genom att det behövs, jag avslutar mina dagar med den där mjuka varma känslan av att ha åstadkommit något, även om det inte ser mycket ut för världen. Långsamt driver jag tillbaka mot syglädjen jag inte haft tid att känna på typ 3 år, och det gör mig glad.

Fördelar med handarbetet:
  • De är superenkla att sy.
  • De förbrukar alla små tygslattar och en del utslitna kläder jag har sparat så länge och aldrig vetat vad jag ska göra med.
  • Det är en hel liten vetenskap bakom; vilka material som bör användas, antal lager och känsla VS uppsugningsförmåga och tjocklek, vilket bidrar med en liten utmaning utan att bli komplicerat.
  • När tygslattarna går åt så blir det mera plats över i ateljén.
  • De uppskattas av andra, dvs de kommer till användning av andra kvinnor än bara jag själv.

Vart har de tagit vägen hittills?

Jag har gett bort de flesta hittills. Här har vi ett gäng som jag gav till en barndomsvän som gärna ville testa.

Dessa (ovan) är med fuktspärr, dvs ett vattentätt skikt (dvs ett polyuretanlaminerat tyg som ”andas”), och dessa (nedan) är utan fuktspärr, vilket ju passar utmärkt istället för vanliga trosskydd.

Det enda jag köpt är tråd och tryckknappar. Tygerna kommer från bland annat följande:

  • en mjukisbyxa som aldrig används
  • tygslattar från när jag sydde babykläder
  • gamla vikblöjor (använda kanske 0-2 ggr)
  • 2 linnen (passade inte längre)
  • barntröja (urvuxen och fläckig)
  • pyjamas (utsliten)
  • klänning (utsliten)
  • en av Björns utslitna t-shirts
  • spill från när jag gjorde madrasskydd till spjälsängen
hemsydda tygbindor

Det här (ovan) är också ett startpaket till en barndomsvän (jag måste medge att tre av dem är från Tygbindor.se som jag köpte men aldrig använde innan jag började sy själv). Hon fick dem i födelsedagspresent och blev riktigt överraskad. Ju mer jag berättade om dem, desto mer intresserad blev hon.

”Det måste vara första gången nånsin som jag längtar efter att få mens!” skrattade hon.

Vi får väl se hur länge den här kreativa fasen håller i sig, men jag hoppas det varar ett tag till!

Var finns de att köpa?

Tygbindor.se är ett bra ställe, hon syr till självkostnadspris också, och jag har köpt flera från henne (de är jättebra, särskilt om du inte har ett så heavy flow).

Lisa in a box syr på beställning, dock ej till självkostnadspris men de är fina och passar bra även för dig med lite kraftigare flöde. Där finns ett prova-på-kit för nybörjaren också.

Jag avråder från Imse Vimses massproducerade tygbindor, som återfinns bland annat på Apotea, av flera skäl: 1) de är onödigt tjocka, obekväma och känns knögliga, 2) de suger inte särskilt bra, 3) jag betvivlar det miljövänliga i produktionen.

Made by Ewa Christina är en annan som syr, men har aldrig beställt från henne så vet inte hur bra de är, men snygga är de i alla fall!

Instagram är som alltid en källa till shopping av hantverk. Där finns många som syr själva, och eftersom det är enkelt så skulle jag tro att de flesta också är bra ganska bra. Att tänka på när du bläddrar där är tjockleken på bindorna, många hemsydda har en tendens att vara lite tjocka.

Ibland kan man hitta på Tradera, det kan vara värt en titt där också.

*Hur du tar hand om dem

Tygbindor ska tåla att tvättas i 60°. Jag vet att vissa tvättar sina i 90° och det verkar gå bra, men det är på egen risk. Det hänger också på vilka material exakt som ingår i bindan.

Använd helst tvättpåse för att minska risken för noppor och onödigt slitage (det gör inte jag och mina håller fortfarande utan anmärkning efter 3 års användning).

Som sagt, blod fläckar ordentligt, men om du inte bryr dig om fläckar utan bara är intresserad av att det blir ordentligt rent, så kastar du använda bindor i tvättkorgen (eller förslagsvis i nån luftig tygpåse så att de kan torka) precis som all annan tvätt, och sen tvättar du dem tex tillsammans med lakanen.

Att undvika fläckar

Här råder delade meningar. Över lag har jag kommit fram till följande:

  • Varmt vatten fäster fläcken. Skölj därför ur dem med kallt vatten ordentligt innan du tvättar dem i maskinen.
  • Vissa använder så kallad wet bag. När du byter binda, skölj den använda i kallt vatten och lägg den sedan i en lufttät påse. Blodfläckar som inte tillåts torka in är lättare att tvätta bort. OBS! Risk finns att bindan glöms bort och blir liggande. Kan inte vetenskapen bakom detta men jag tänker bakterietillväxt, mögelrisk osv. Kan däremot vara trevligt att ha en tjusig vattentät wet bag i handväskan som du tar hand om när du kommer hem – annars duger en vanlig plastpåse precis lika bra.
  • Jag har experimenterat lite för att hitta ett sätt att undvika fläckar som funkar för mig (superlat), och kommit fram till att de bindor som jag vill behålla fina blötlägger jag i väldigt salt kallt vatten ungefär 2 dygn innan tvätt. Sen sköljer jag ur dem i kallt vatten, knäpper dem så som de knäpps fast i trosan för att de inte ska råka vika ihop sig med den vattentäta sidan utåt under tvätt. Sen tvättar jag dem på 60° tillsammans med lakanen. Det blir jättebra.

Galltvål –Svaret på alla tvättproblem

Tvätten …

Ja, faktiskt. Vi använde vanligt tvättmedel, miljömärkt och godkänt av astma- och allergiförbundet, men det tar inte bort bajsfläckarna på bebiskläder …

Herregud, det här låter som manus till ännu en hysterisk tv-reklam, ledsen för det. Så är inte fallet. Det här är icke-sponsrat och baserat på min egen hänförelse över att ha löst problemet.

Ja, jag har blivit den kvinnan. Hon som blir uppriktigt, alltså genuint lycklig över att kunna tvätta rent. Så här med facit i hand är det inte så konstigt. Jag gillar inte hushållssysslor – utom strykning, det kan jag finna rogivande ibland – och vill ju då naturligtvis att den möda jag tvingas lägga ner på sysslorna ska ha effekt. Vem vill jobba i onödan liksom?

Galltvål

Galltvål är svaret, lösningen på (nästan) alla tvättproblem (du hittar den här), frälsningen för oss som är fullständigt ointresserade av att tillbringa mer tid i tvättstugan än nöden kräver. Halleluja.

galltvål

Den finns i 3 utföranden; tvålbit, tvättmedel och flytande. Tvålbiten har vi på landet, för där akuttvättar vi bara, och den flytande använder vi som fläckborttagare. Naturligt, ekologiskt, miljövänligt, enkelt, effektivt. Halleluja, som sagt.

Läs mer

Galltvål är bra på många sätt, men det finns fler bra sätt att sköta tvätten (och hemmet). Var och en har sin grej, kanske sitter du på egna tips? Läs mer här, och bidra gärna om du vill. Sånt är alltid välkommet!