Världens bästa grannar

Vi kom hem från semestern. Vi packade upp. Sorterade tvätten.

Tyvärr sorterade vi tvätten i tvättstugan, mitt framför tvättmaskinen, som såg högarna växa och således dog av skräck (tror vi). Trumman snurrade inte.

Detta har hänt förut, då bytte Björn kol och så var det bra, men vi har ingen lust att hålla på så en gång om året så vi beställde ny maskin.

Under tiden växte tvätthögarna ännu mer, förstås, tvätthaveriet var ett faktum och i tisdags tog Simons underkläder och byxor slut. Jag tänkte först att vi åker till mamma och tvättar, som vi gjorde sist, men sen tänkte jag att det enklaste vore om vi kunde gå över till grannarna.

Vi gillar våra grannar. De har 2 pojkar, den yngsta är 2 år äldre än Simon, och de är alltid trevliga och pratglada. Jag vågade mig på att skicka ett sms till Jossan, som sa att SJÄLVKLART får vi låna maskinen och hur mycket vi vill. Hon gav mig en nyckel, så att jag skulle kunna tvätta under dagen när de inte är hemma.

Wow, liksom.

Igår kom den nya maskinen. Är det inte en riktig skönhet?

Nu funderar vi bara på vad vi kan ge våra snälla grannar som tecken på uppskattning – utan att det gör över styr. Vin, blommor och choklad passar knappast…

Vi får fundera på den.

Hemma igen, jetlaggade som attan

Resan hem gick bra, vi slapp rusningen på Essingeleden (vad har hänt, liksom? Vi var där prick 17:00!) men fångade upp den igen vid Korsningen från Helvetet (även känd som Brommaplan).

17:30 stängde jag av motorn hemma, Pia hade skickat med oss grytan från kvällen innan – till min fars förtret – så det var bara att packa ur folket, lokalisera käket, värma det och sätta sig.

Vi gick en promenad efter middan för att handla yoghurt till frukost och hämta paket på posten. Som en familj sengångare släpade vi oss fram på gångvägen medan Simon galopperade fram och tillbaka.

Underskatta inte en tvåårings energinivå. Jag blir andfådd när jag tänker på det.

Kvällen blev lite sen för honom, mest pga tidsomställningen – till sommartid, alltså, inte från Skåne – men tidig för oss. Björn var fortfarande helt väck imorse, och jag har tagit mig an tvättberget men… entusiasmen saknas, om man säger så.

Svaret på alla tvättproblem

Tvätten…

Ja, faktiskt. Vi använde vanligt tvättmedel, miljömärkt och godkänt av astma- och allergiförbundet, men det tar inte bort bajsfläckarna på bebiskläder… Herregud, det här låter som manus till ännu en hysterisk tv-reklam, ledsen för det. Så är inte fallet. Det här är osponsrat och baserat på min egen hänförelse över att ha löst problemet.

Ja, jag har blivit den kvinnan. Hon som blir uppriktigt, alltså genuint lycklig över att kunna tvätta rent. Så här med facit i hand är det inte så konstigt. Jag gillar inte hushållssysslor – utom strykning, det kan jag finna rogivande ibland – och vill ju då naturligtvis att den möda jag tvingas lägga ner på sysslorna ska ha effekt. Vem vill jobba i onödan liksom?

galltvålGalltvål är svaret, lösningen på (nästan) alla tvättproblem, frälsningen för oss som är fullständigt ointresserade av att tillbringa mer tid i tvättstugan än nöden kräver. Halleluja.

Den finns i 3 utföranden; tvålbit, tvättmedel och flytande. Tvålbiten har vi på landet, för där akuttvättar vi bara, och den flytande använder vi som fläckborttagare. Naturligt, ekologiskt, miljövänligt, enkelt, effektivt. Halleluja, som sagt.