Inför isolerad julafton 2021

Årets julgransdress. Pojkarna klädde den nästan helt själva.

Juldröm VS verklighet

I en covid-fri värld så skulle Jonas & Emma med lilla Ines – min brorsdotter som jag ännu inte presenterat – och mamma och Björns mamma ha kommit på julafton. I en drömvärld hade kusinfamiljen från Skåne också kommit hit, men det var aldrig på tal för i år.

I år kommer ingen hit.

Jonas & Emma är med rätta oroliga för RS-viruset som gått som en löpeld över landet, så de håller sig isolerade. Mamma är sjuk, Björns mamma blev dubbelmormor i veckan så hon åker till kusinfamiljen i Skåne över jul för att hjälpa till, och idag tempar Adrian på starka 39,2° så … det blir bara vi imorgon, men det är ok. Såklart att det är ok, men jag saknar verkligen jularna med familj och släkt. Är det något jag verkligen gillar, och som vi så sällan för möjlighet att göra, så är det att sitta många runt matbordet hemma. I Frankrike gör man det på ett mer självklart sätt än här, och det kan jag sakna.

Julnissen

Julklapparna är inhandlade i alla fall, nissen har flyttat ut alla sina prylar vid dörren och idag bakar vi lussekatter. Björn gör två degar – en vanlig och en glutenfri – medan pojkarna vilar och jag sitter i soffan och myser allt jag kan. Den här nissen vi har, han har inte varit så närvarande som jag hade tänkt att han skulle vara, men det har ändå blivit ett och annat bus, några fotspår i kanel och mjöl, sporadiska brev och sånt. Nästa år vet jag vad jag ger mig in på, då går det kanske bättre.

Barnen har i alla fall köpt konceptet med hull och hår, jag har inte behövt blåljuga fler gånger och de pratar om och med nissen när de tror att han hör. De knackar på dörren, har förstås öppnat den flera gånger men accepterar rakt av att nissar är fulla av julmagi och så även deras dörrar. Det är verkligen härligt att se undrens ålder på nära håll.

Inte långt kvar nu

Vi är lediga idag, och sedan är det 3-dagarsveckor ända tills vi åker till Lindvallen. Vi åker dit första veckan efter jullovet, och jag funderade ett tag på om man får göra så eller inte när barnen går i skolan. Vi har landat i att eftersom skolan uppmuntrar friluftsliv, lek och rörelse och utomhusaktiviteter, så blir det lite konstigt om de ska uppmuntra sådant endast på skolloven, då priserna stiger till det tredubbla och många barnfamiljer därmed inte har råd att åka. Jag menar att de alltså får stå för sitt ord och låta dem åka utanför loven – undantag medges såklart. Kanske för barn som inte hänger med ordentligt i undervisningen och redan är borta mycket, eller nåt sånt. 

En mors adventsbikt

Samvetskval

Jag har ljugit för mina barn. Inte på det där snälla stöttande sättet – vad fint du sjunger, din teckning ser verkligen ut som en drake, “jasså DÄR var du, jag såg inte dig!” – utan på det där andra sättet; det där lögnen ligger och skaver som ett sandlådekorn som inte går att skaka ur vinterstöveln, och jag vet inte vad jag ska göra av den. Känslan av att ha gjort nåt fult, och förnuftet som rättfärdigar och kör över den känslan, om du kan relatera till det.

“Mamma, har du satt dit nissens dörr?”

“Nej.” Iskallt.

“Lovar och svär du på hedersord att du inte har satt dit den?”

Ögonkontakt: “Ja, jag lovar.”

Iskall blålögn. I vanliga fall brukar jag styra om samtalet så att jag slipper uttala brutala lögner, men de trängde in mig i ett hörn och jag tvingades välja mellan julmagi och verklighet. Jag hade ju redan bestämt mig för att försöka skänka dem just julmagi i år, medan de fortfarande är små nog att tro – eller åtminstone undra – så jag tvekade inte ett ögonblick och ljög mig så blå jag kunde.

De trodde mig såklart; de vet att jag aldrig ljuger.

Från äkta gran till plastgran

För 2 år sedan såg det mycket annorlunda ut här hemma. Alltså extremt annorlunda. Men det har hänt mycket sedan dess, utvecklingen går framåt på alla fronter – så även på julgransfronten.

Det här med julgran

Varje år så länge jag kan minnas har vi åkt och köpt en gran runt veckan innan julafton. Det är lite av ett lotteri vad man får med sig hem. Här är ett av de kortare strån, dock ej det kortaste vi dragit, från 2015:

Det var Simons första jul, och det gick väl lite si och så med julgranspyntet men med tanke på hur naturen valt att skapa just vår gran det året, så var det ingen fara på utseendefronten om man säger så.

Det tog ett tag att montera ner trädet efter jul. Jag vill minnas att vi brände de sista större granbitarna i mars.

Vackert måhända, och just granris visade sig vara en fenomenal värmekälla, men jättestökigt (dvs spretigt) att förvara.

Andra julen här i huset var 2016.

Moder natur hade varit snällare mot den granen på alla plan, den verkade besitta evigt liv och var inte helt medgörlig i styckningen. De sista bitarna av den granen eldade vi med för 3 veckor sen – lagom tills det började bli dags att fundera på årets gran.

Plastgran eller ej?

Jag gillar äkta gran hemma. Det luktar gott, det är så vi alltid haft det och det är (oftast) fint. Att det inte är plast är framför allt ett enormt plus. Men… Barren. Nedmonteringen. Uppsågningen. Eldningen. Barren. Överallt, i månader. Och den ska vattnas, vilket vi är pinsamt usla på att komma ihåg och därför måste vi se den dö långsamt.

Jag nämnde ju vår nya gran för några dagar sen. Redan förra året började vi leta plastgran men vi var för sent ute. Det misstaget har vi lyckats parera i år; Björn åkte och köpte en svindyr plastgran för 2 veckor sen.

plastgran

Härom natten – kl 02:53 för övrigt, när jag och Adrian varit uppe ett tag eftersom han bedömde det lämpligt – satt jag med min yngste i knät och tillsammans (”tillsammans”) vek vi ut alla grenar och jämnade ut den inbyggda belysningen.

plastgran

Nu är den klädd, och nej, vi har inte katt. Vi har klåfingriga småbarn.

Den ser ut som en utegran, största anledningen till det är väl att det är en utegran, men jag tycker belysningen är mycket finare än den vi brukar ha – du vet såna där adventsljusstakeljus som sitter ihop med flera småsladdar som är lika bra på att trassla ihop sig som mina hörlurar till mobilen, och som man nyper fast på grenarna och som efter ett tag börjar tippa åt sidan så att hela granen ser onykter ut.

Hursomhelst, jämför den med granen vi hade för 2 år sen, och medge att det ser gladare ut.

Julrabatter från mig till er!

Eller rent tekniskt sett är de inte från mig, alls, men jag bidrar. Lite.

Snart är det december!

god julrabatter

Julhysterin närmar sig. Snart är det första advent och ute skymmer det allt tidigare på eftermiddan. Jag avskyr novemberregnen, men älskar mörkret tack vare adventsbelysningen som får komma fram. Finns det nåt mysigare än att komma ner i köket en tidig vardagsmorgon före jobbet/skolan, och äta frukost i ett stilla sovande hus med adventsljusstaken i fönstret som enda belysning?

Nej.

Jag är av den sorten som drar ut på det in i det sista innan jag packar ihop julbelysningen på vinden igen. Helst hade jag haft den året om.

Ny grej

Det går bra för min lilla blogg. Inte är den enorm, men den är där den ska vara och det gläder mig nåt alldeles makalöst. Så på glatt humör, en morgon nyligen efter en lyckad redovisning i skolan, fick jag storhetsvansinne kom jag på att jag vill prova nåt nytt:

Adventskalender…!

Va? Vore inte det coolt? Sen kom jag på att det hinner jag inte med. Att börja uppdatera med saker varje dag i en månad vore att spamma i jämförelse med normal fart här, och jag hinner aldrig få ihop tillräckligt med material, så jag tänkte att jag lugnar mig lite och begränsar mig till några få luckor.

Det blir alltså ingen kalender, men nånting kul och nytt (för mig) ändå.

Julrabatter

Under perioden som kommer nu, du vet den här vad-ska-jag-köpa-till-min-småbarnsförälderbästis-i-julklapp-perioden, så kommer jag dela med mig av lite julrabatter här på bloggen. Rabatterna gäller på olika ställen, men gemensamt för dem är fokus på eko.

Jag har inte varit kund själv på alla ställen, än, så allt jag säger är att jag gillar vad de står för, jag gillar sortimentet jag ser och jag har inte hört nåt negativt om dem.

Rabatterna pågår olika länge och med olika startdatum. De kommer att samlas under kategorin Julkapitel 2017.

När?

Snart. Om nån vecka eller två 😉 Och det kommer inte påverka mitt vanliga stilla flöde av vanliga inlägg.

Sponsring?

Du menar om jag får betalt? Nej. Inte mer än att jag kan handla med min egen rabattkod då, precis som du.

Varför?

Alltså, jag har ju snackat om blåögda bloggare förr, men det här är annorlunda av flera anledningar;

  • Jag har själv valt ut företagen och kontaktat dem med erbjudandet.
  • Jag vill ge mina fina läsare nåt; det handlar alltså inte om mig.
  • Jag vill göra det enkelt och lättillgängligt att välja ekologiskt och giftfritt, därför att jag bryr mig.

 

SaveSave

SaveSave

SaveSave

SaveSave

SaveSave

SaveSave

SaveSave

Julen är snart här, och vi har ingen gran

Precis. Ingen gran… Man kan inte fira jul utan gran, eller det anser i alla fall jag. Sitter man på ett jättetrångt utrymme så kan man skippa revbenen till förmån för en liten bordsgran, utan snack.

Den 22a december 2016 har vi fortfarande ingen gran hemma. Vi har ställt oss tveksamma till innevegetation med barr, mest eftersom Simon är Simon och barr är barr. Det är dessutom en del jobb med att skaffa och göra sig av med den där jäkla granen varje år. Jag är trött. Vi är trötta.

Därför kom vi fram till att vi ska skaffa plastgran. Det finns ju jättefina plastgranar, man kanske skulle satsa på en sån med inbyggd belysning? Så jag var iväg och skulle kolla på lite olika nu igår på förmiddagen, och de är antingen slutsålda eller skitfula…

Så går det när man drar ut på det, så det blir en traditionell gran av den icke-barrande sorten i år igen. Vi får se den som ved.

Förra året brände vi den i kaminen.

Idag är Björns första jullediga dag. Vi har precis gått en promenad allihop och lämnat Simon på föris, Adrian sover i vagnen ute och nu sitter vi mest och väntar på att affärerna ska öppna så vi kan åka och handla gran. Och vita byxor till Björns julfest på jobbet ikväll. Och kanske en juldress till Adrian? Mest för att det är så sött, Simons dress från förra året är för stor. – Hm, Björn kanske kan ha den…? Slipper vi leta byxor, menar jag.

Årets julfirande blir tillsammans med min pappa och hans fru, och Björns faster Carina. Till lunch kommer också min bror och hans tjej, samt Björns mamma och eventuellt hennes CJ. Då ska vi äta gröt, och tydligen ska man enligt min far dricka champagne till det, så då blir det så.

På kvällen kör vi julklappsspelet, samma regler som förra året… fast jag vet inte hur hårda vi är på regeln om förbrukningsvara, jag glömde nämna den när jag pratade med dem.

Pappa och Pia kommer imorgon, så då är det i alla fall läge att ha en gran på plats.

God Jul

god jul bebis

Simon vaknade i vanlig ordning runt 06:30 och vi har varit uppe sen dess. Innan de andra vaknade (Carina kom sent igår kväll) passade vi på att ha en photo session bredvid granen. Det skulle vara under granen, men det gick inte. Han rev med sig en kula innan jag räddade det stackars trädet och satte dem på armlängds avstånd från varandra.

Idag kommer mamma, lillebror + tjej, faster Carina är ju redan här, Björns mamma och hennes dotter, så vi blir 8 + Simon.

Vi ska spela julklappsspelet, så jag måste till centrum och handla lite. Det går till så att alla köper julklappar, vi har bestämt 6 st per person, för max 50 kr st. Det måste vara en förbrukningsvara av något slag – vi har haft prylar tidigare år vilket är roligare att handla till men i ärlighetens namn så blir det bara en massa prylar som samlar damm resten av året. Alla slår in klapparna i samma papper, sen lägger man klapparna i en hög på bordet. Man spelar med 2 tärningar. Får man 1 eller 6 får man ta en klapp ur högen. När klapparna är slut ställer man äggklockan på 20 min och spelar. Får man 1 eller 6 får man ta en klapp från någon annan, vem som helst och vilken som helst. Man får inte ta någons sista julklapp. När tiden är ute öppnar alla en i taget så att alla hinner med att se vad som finns, och sen är det fri byteshandel.

Innan dess ska jag som sagt köpa sista klappen, slå in, stryka juldukar, hjälpa till med maten, städa, klä mig osv. Jag har fyra timmar på mig, så de e luuuugnt – sa tidsoptimisten 😉

God Jul!

precis innan granen välte

Äntligen klar.

Vilket mastodontjobb det är att göra en fotobok…! Komprimera 10 månader på 24 sidor, med alla bilder vi har – och de är inte få, det kan man lugnt säga. Jag satt framför datorn hela dagen, alltså hela dagen igår tills hela huvet var alldeles fyrkantigt. Nu har jag suttit hela kvällen och har precis skickat in min beställning, för rabattkoden går ut vid midnatt.

äntligen klar

Det känns helt overkligt. Jag ska aldrig mer göra en fotobok.