Kategori: Vardagstrams

Oväntad tid över

Ja, tanken på att jag skulle kunna sitta med datorn när Simon är vaken har varit som ett okunnigt skämt hittills, men idag händer det!

Jag har suttit här i fåtöljen nu i säkert nästan en kvart medan Monsieur kämpar på i soffan. Han är frustrerad över att inte kunna krypa, så han jobbar på det.

Vi ska gå ut snart, men jag väntar tills han tröttnar på sin krypträning för det är svårt att vara fysiskt aktiv i vagnen utan att få spel, så det här är nyttigt. Och ganska skönt för mig… Alltså det känns som att jag myglar, du vet som om man sitter på arbetstid och kollar på film eller nåt. Jag BORDE ta med honom ut NU, ungefär. Det är inte meningen att det ska vara lugn och ro medan han är vaken, osv. Jag måste förklara verbalt för mig själv att jag har rätt som inte gör nånting nu…

Det blir en lugn prommis sen tror jag.

Jag skulle ju bara handla mat

Jag är inte shopoholic. Långt ifrån. Man skulle kunna kalla mig motsatsen, faktiskt. När jag står i en affär och fingrar på nåt som jag nog kanske vill ha, så tänker jag alltid, ALLTID, ”Behöver jag verkligen det här? Kommer jag använda det?”. Svaret är oftast nej, eller så går jag hem tomhänt eftersom jag måste fundera på saken. Jag använder också gärna mina saker tills de inte längre går att laga, i 8:an till exempel hade jag en blå collegetröja som till sist var så hålig att den inte längre värmde (ju joan of arctic vinterstövelmer mamma ville slänga skiten desto mer ville jag ha den kvar) och mina vinterstövlar jag haft nu sen 2008, ett par Joan of Arctic (Sorel) som jag bokstavligen avgudar, har till slut spruckit på tvären i sulan under främre trampdynan och läcker alltså underifrån.

Sen föräldraledigheten installerade sig över mig som ett tält utan egen belysning så sitter man en del vid datorn (duh). Om man tar med i beräkningen att skolådan försvann i flytten (ja, jag är bitter), att jag faktiskt blev tvungen att slänga min parkas efter förförra vintern (cigaretthål och jag röker inte ens, pälsen lossnade i tofsar, hål i yttertyget, så solblekt att det var var permanent skugga på tyget under luvan), att mina krav på ytterkläder förändrats dramatiskt i samband med föräldralivet liksom mina krav på tröjor och klänningar (amningsvänliga) osv… ja, om man tar med allt detta i beräkningen, och konstaterar att allting tycks sammanfalla till att jag plötsligt står utan vestimentärt kapital, alltså inga kläder (på riktigt), så blir det vad det blir. Internetshopping, en hel del, och så jag jag fått veta att om man tar med en kasse tyg (typ gamla kläder, stuvar, håliga strumpor m.m.) till H&M och handlar för minst 300 kr så får man 50 kr i rabatt så det har blivit några promenader till centrum också.

Härom dan skulle jag egentligen bara gå dit för att köpa vin och handla mat, men gick vägen som går förbi Ecco. Jag kom helt oväntat hem med nya vinterstövlar. Jag har gett upp om att försöka vänta ut rea på mina favoriter, så det blev ett par nedsatta från förra säsongen. Inte lika snygga, men de är ok. Och tokvarma.

förra säsongens vinterstövlar

Bekymret i sammanhanget är naturligtvis att jag knäar mig genom tillvaron på låg mammapenning. Visst, det går ingen nöd på mig, men det är väl otursamt att alla utslitningar och förändrade behov ska sammanfalla med tajtare ekonomi… Men det är väl sånt man har sina sparade slantar till, eller? 😉

Ej sponsrat inlägg.

 

2 saker som gjort min helg rikare

1. När jag skulle visa Carina comhem-tvillingarna och upptäckte en ny tolkning:

2. När Björn mejlade denna strip till mig i fredags. Klicka på bilden för att läsa hela serien.

more boob dairy

Höstpromenad i Mölnbo

Jag glömde inte bort att åka till Tessan i förrgår förmiddag! Jamen precis, hör och häpna. Simon somnade i bilen vid bensinmacken – då hade bilen varit i rörelse i en dryg minut – och vaknade på garageuppfarten i Mölnbo en timme senare.

ikea antilop barnstolTessan bjöd på lasagne till lunch, då Simon fick sitta i deras gamla barnstol och slåss med sin skallra och en av Ebbas tepartyskedar. Jag förvånades med ens över att vi inte hade en barnstol till honom hemma än, för det var så skönt att sätta honom på en egen plats vid bordet och ha båda händer fria till maten. Hans grej är ju annars att kräva att får vara med OCH vara i vägen, så vi var på Ikea igår och skaffade en likadan barnstol (och lämna tillbaka lite felköp).

Hursomhelst. Adam (8) hade kompisar på besök, men inte Ebba (5) så hon hängde med oss när vi gick på promenad runt sjön och kastade sten i vattnet, klappade hästar, plockade löv och sprang i nedförsbackarna. Simon somnade igen i vagnen men vaknade lagom för att i mina armar tefatsstirra sig skelögd på hästen som tålmodigt lät oss peta den på huvudet.

barnvagnar på bron

Vid lilla bron såg vi en båt som verkade ha slitit sig, Ebba plockade lönnlöv som hon använde till måleri senare och Simon sjöng och bubblade sista biten hem.

en lös båt

Ebba plockar löv

De har en katt, Charlie, som ser ut som en vit fårskinnsfäll i pälsen. Simon har aldrig träffat nån katt förut, så Tessan höll i Charlie medan jag höll i Simon och framför allt i Simons nypor medan han fick klappa katten lite grann. Charlies svans ryckte och han blängde på barnet som sträckte sig entusiastiskt fram med utsträckta fingrar. Simon har inte lärt sig ”försiktigt” än, och jag tror katten såg det men det gick bra.

Tessan var även vänlig nog att ställa upp som mössmodell för två mössor jag sytt. Det blev bra bilder, så det bär emot att blurra ansikten…

MATCHANDE VINTERMÖSSOR

matchande mössor

Allt som allt blev det en jättefin dag, och jag fick dessutom lite nya saker att fundera på för vid ett tillfälle, det var på eftermiddagen när Ebba som bäst höll på att måla med sina nya löv, så ringde det på dörren och utanför stod två pojkar som ville fråga om Adam och hans kompisar kunde komma ut och leka. Adam & Co var inne i Adams rum, så Adam ropade sitt svar till Tessan, som öppnat dörren:

”Säg att de inte får komma in. Eller säg att vi inte vill leka med dem!”

Tessan vände sig mot besökarna (som inte hört Adam) och svarade:

”De vill vara kvar inne.”

Diplomatiskt, effektivt, finkänsligt. Jag påmindes om hur brutala barn är, men kanske läser man in mer skada i hur de uttrycker sig sinsemellan än de själva gör.

När man är sitt eget problem

Idag ska Simon och jag åka ut till Tessan i Mölnbo. Hennes barn, Ebba och Adam, har höstlov så det blir vi två plus barn.
Mölnbo, för den som inte vet, trafikeras av pendeln men ligger så långt bort att man där pratar om Stockholm på samma sätt som man pratar om Uppsala eller Västerås, dvs som ett annat land.
Drömde inatt att tiden bara gick idag, sådär som den kan göra vissa dagar, utan att vi kom iväg. Jag blev tvungen att ringa henne vid 16:30 för att undra om hon fortfarande tyckte det var en bra idé att vi kom, men då fick jag inte tag på henne.
Känslan var den där du vet när man blir så besviken på sig själv, så trött pch less och arg för att man är sitt eget problem och frustrationen får nästan inte plats i bröstet för att man inte fattar hur det gick fel.
Det tar en dryg timme att köra, så jag planerar att pricka in Simons förmiddagsvila i bilen.
Det här blir en bra dag. Måste komma ihåg att ta med mig kameran.

Tänk om vi agerade som våra barn

Hahahahaha ja, tänk om 🙂

HiPP risgröt och Livsmedelsverket

Jag är så skrattretande trög:

Med anledning av diskussionen om arsenik i risprodukter samt råden från Livsmedelsverket skickade jag ett mejl till HiPP* angående Simons risgröt han äter till lunch. Struket Namn svarade:

Hej Lisa,

Tack för din fråga.

Vi förstår att du blir orolig över den pågående diskussionen om arsenik i ris och försäkrar att alla HiPPs produkter är säkra och tillgodoser en fullgod näring till ditt barn.

Arsenik finns naturligt i marken över hela världen. Därför finns det också små mängder av arsenik naturligt främst i ris, men även i andra grödor. Mängden arsenik varierar beroende på naturliga variationer, såsom var och hur grödan odlas. HiPPs produkter är speciellt utvalda för att möta barns behov. Vi använder bara de bästa ekologiska ingredienserna och testar alltid arsenik i riset. Vi använder endast ris som uppfyller våra höga krav. Vi försäkrar på att våra interna låga gränsvärden för arsenik uppfyller alla krav enligt lagen.

Delvis använder vi ris som en del av en måltid, men för det mesta används ris som stärkelse eller mjöl i mycket små mängder för att få en bra konsistens på maten.

Alla HiPPs produkter och ingredienser följer EU:s  nya låga gränsvärden för arsenik i ris som kommer att gälla från januari nästa år.

Livsmedelsverket svarar så här på frågan om arsenik i livsmedel speciellt för barn:
Barn bör inte äta ris och risprodukter – risgröt, risnudlar och rismellanmål oftare än 4 gånger per vecka. (Här menar Livsmedelsverket ris i större mängder, såsom i en huvudmåltid)

Lycka till med ditt barn.

Med vänliga hälsningar,
Struket Namn, leg dietist
HiPP
www.hippbarnmat.se

Jag tycker det är ett utmärkt sätt att INTE säga ”nej, det är nog bra om han inte äter den varje dag”, men ändå mena det. Mycket diplomatiskt. Mindre text och mer konkreta besked hade hjälpt min stackars amningshjärna som blev tvungen att läsa ovan mejl fyra gånger, sova på saken, och sen 2 gånger till innan det blev tydligt. Ja, så illa är det. Jag fattar ju ingenting av nånting. Hemskt frustrerande.

HiPP

*Detta är naturligtvis inte sponsrat. Ville bara vara tydlig med det.

 

Vi hann med höststängningen

Jodå, vi hann med båten till landet i förrgår, med marginal till och med. Björn och Johan har sågat upp mera träd, staplat ved, tömt mulltoatanken, släpat ris, monterat plankor i bryggkjolen vid båthuset och jag vet inte vad. Mamma var med ut och såg stället för första gången och passade Simon medan jag städade, plockade ihop grejer, inventerade, lagade mat, eldade och rullade tummarna. Ann växlade mellan att städa, sova, dricka vin och laga mat.

Det blev intensivt, och det var jätteskönt att komma hem igår trots att vi bara varit borta en natt. På båten hem hörde Johan av sig till Björn när han var och köpte biljetter, och berättade att det brann i komposthögen, vilket Björn upplyste mig om när han kom tillbaka. Alltså det var ju mitt verk, jag tömde kaminen på aska och hällde askan över komposten. Jag hackade i kolbitarna för att kolla att de inte glödde men det måste de ha gjort, och ordentligt för att lyckas tända eld i ganska fuktig mull. Idiotiskt av mig, jag skyller på amningshjärnan igen för jag fattar ju med lilltån att det är bäst att hälla vatten över innan man dumpar askan på saker som kan börja brinna. Mitt vanliga jag hade definitivt gjort det. Jag är verkligen inte mig själv… Fick så dåligt samvete att jag blev tvungen att messa Johan själv.

brand i komposten

Skönt att han inte var arg… Det känns som en sak han skulle bli arg för och det hade definitivt inte hjälpt.