Höstpromenad i Mölnbo

Jag glömde inte bort att åka till Tessan i förrgår förmiddag! Jamen precis, hör och häpna. Simon somnade i bilen vid bensinmacken – då hade bilen varit i rörelse i en dryg minut – och vaknade på garageuppfarten i Mölnbo en timme senare.

ikea antilop barnstolTessan bjöd på lasagne till lunch, då Simon fick sitta i deras gamla barnstol och slåss med sin skallra och en av Ebbas tepartyskedar. Jag förvånades med ens över att vi inte hade en barnstol till honom hemma än, för det var så skönt att sätta honom på en egen plats vid bordet och ha båda händer fria till maten. Hans grej är ju annars att kräva att får vara med OCH vara i vägen, så vi var på Ikea igår och skaffade en likadan barnstol (och lämna tillbaka lite felköp).

Hursomhelst. Adam (8) hade kompisar på besök, men inte Ebba (5) så hon hängde med oss när vi gick på promenad runt sjön och kastade sten i vattnet, klappade hästar, plockade löv och sprang i nedförsbackarna. Simon somnade igen i vagnen men vaknade lagom för att i mina armar tefatsstirra sig skelögd på hästen som tålmodigt lät oss peta den på huvudet.

barnvagnar på bron

Vid lilla bron såg vi en båt som verkade ha slitit sig, Ebba plockade lönnlöv som hon använde till måleri senare och Simon sjöng och bubblade sista biten hem.

en lös båt

Ebba plockar löv

De har en katt, Charlie, som ser ut som en vit fårskinnsfäll i pälsen. Simon har aldrig träffat nån katt förut, så Tessan höll i Charlie medan jag höll i Simon och framför allt i Simons nypor medan han fick klappa katten lite grann. Charlies svans ryckte och han blängde på barnet som sträckte sig entusiastiskt fram med utsträckta fingrar. Simon har inte lärt sig ”försiktigt” än, och jag tror katten såg det men det gick bra.

Tessan var även vänlig nog att ställa upp som mössmodell för två mössor jag sytt. Det blev bra bilder, så det bär emot att blurra ansikten…

MATCHANDE VINTERMÖSSOR

matchande mössor

Allt som allt blev det en jättefin dag, och jag fick dessutom lite nya saker att fundera på för vid ett tillfälle, det var på eftermiddagen när Ebba som bäst höll på att måla med sina nya löv, så ringde det på dörren och utanför stod två pojkar som ville fråga om Adam och hans kompisar kunde komma ut och leka. Adam & Co var inne i Adams rum, så Adam ropade sitt svar till Tessan, som öppnat dörren:

”Säg att de inte får komma in. Eller säg att vi inte vill leka med dem!”

Tessan vände sig mot besökarna (som inte hört Adam) och svarade:

”De vill vara kvar inne.”

Diplomatiskt, effektivt, finkänsligt. Jag påmindes om hur brutala barn är, men kanske läser man in mer skada i hur de uttrycker sig sinsemellan än de själva gör.