Etikett: landet

Båten är i och semestern (på landet) kan börja

Vi kom hit igår – till landet, alltså – och som genom ett trollslag har vi gått från sommar, sol och 25 grader till höst, regn och skärmmössa. Vi ska vara här ett tag, så det finns utrymme för förbättring om man säger så.

Vi har lagt i båten

Förmiddagen gick åt till att lägga i båten. Efter att ha skällt lite på varandra över bristande kommunikation mellan en som lagt i båtar varje sommar i hela sitt liv och en som bara har föreställt sig det hela, ett gäng söndertuggade kottar och pinnar under Adrians stol samt en tamp i nacköglan på Simons flytväst, så kom båten i still slut.

Eftersom vi knappt släpat med oss nån mat alls den här gången, vilket vi inte gjort eftersom vi upptäckt att Ica faktiskt kan leverera till vaxholmsbryggan, vilket vi igår kväll upptäckte att de inte kan göra på helgen, så satte vi oss allihop i båten direkt och körde till affären.

Simon var jätterädd. Och så började det ösregna. Björn var tvungen att hålla om honom medan han körde, men han lugnade sig när vi kom upp lite i fart och båten blev lite stabilare. När vi väl var hemma igen var han ängslig och plaskblöt men inte värre än så.

Nya sovrutiner igen (?)

I och med att vi gjorde som vi gjorde så tvingade vi mer eller mindre Adrian att vara vaken till efter lunch. Annars brukar han fortfarande sova 2 gånger om dan men det känns som att det håller på att ändra sig – oberoende av våra aktiviteter alltså. Det vore verkligen bra om han gick med på att sova samtidigt som Simon lagom till inskolningen i slutet av Augusti. Det skulle underlätta för alla, och nu törs vi hålla tummarna.

När Björn är borta dansar kaos på bordet

Sommerfest

Björn var på ”sommerfest”, som det stod i vår gemensamma kalender, igår. Det skulle hålla på kl 18-20, enligt kalendern.

Mamma kom över på eftermiddan och hjälpte mig med barnen fram tills Simon vek ihop sig i sin säng. Han var lite hängig hela dagen, bet ett gäng ungar på föris före lunch och sådär, tränade på att skrika NEJ som svar på tilltal och annat viktigt, och Adrian hade feber runt 38,5° hela dagen och hade humör därefter. Fast i hans fall innebär det bara att han är lika glad och gosig som vanligt, så länge han har fysisk kontakt med någon och då helst mig. Så det var egentligen lugnt men himla skönt med hjälp ändå.

Märkligt hur svårt vi verkar ha det att vara normala när Björn inte är hemma… Han skickade en bild, för övrigt, så han verkade ha en bra kväll i alla fall.

Evighetsläggningen

Hursomhelst. Simon var inte svårövertalad att gå och lägga sig men Adrian… Åh. Jag började som vanligt kl 20 med gröt som mamma gav honom medan jag förberedde mat till helgen. Sedan hela läggningskarusellen på skötbordet med det sällsynta inslaget av febertermometer. Sedan försök till intag av vatten, vilket ratades i vanlig ordning. Sedan bollhoppning i sovrummet, jag kollade på netflix samtidigt, och svettades av flera anledningar;

  • hela huset eftersvettades värme efter en dag med 25° i skuggan,
  • jag satt i vårt sovrum med kvällssol,
  • och hoppade på en pilatesboll,
  • med en febrig bebis i famnen.

Jag la ner honom 2 gånger, och 2 gånger vaknade han direkt och sa ”Gah?” med ett leende bakom nappen, en vinkande arm och trevande fötter. Inför 3e ronden gav jag honom Ipren, och vatten som jag nästan tryckte i honom, och ställde in golvfläkten som Simon vrålat ”NEJ!!” till när jag föreslog den tidigare på kvällen.

Kl 22:15 kunde jag lämna övervåningen. Kl 22:49 skrev Björn att han var på väg hem.

Jag borde ha tagit hand om köket, som inte såg ut så som jag ville finna det imorse, eller i alla fall rensa undan på bordet men istället tog jag datorn och gick och gömde mig i soffan. Ingen mening med att gå och lägga sig innan Björn kom hem; det var min tur att sova ostört.

Helgplaner på landet

Idag är det tänkt att vi ska åka till landet. Jag ska piffa till gästrummet, som jag målade i lysande neontetrefärg (turkos) förra året, med lite dämpande inredning så att inte övriga delägare blir blinda när de går in där. Mamma hänger med, vilket hjälper nåt alldeles obeskrivligt om man vill få nånting gjort utöver det man alltid gör i egenskap av blöjbarnsförälder.

Apropå det fick jag ett ryck igår och beställde hem tygblöjor. Vi får se hur det går med det, tanken är att Simon ska bli rumsren den här sommaren men Adrian kommer ju växa i dem så det blir nog bra. Jag är sjukt taggad.

SaveSave

Vi hann med höststängningen

Jodå, vi hann med båten till landet i förrgår, med marginal till och med. Björn och Johan har sågat upp mera träd, staplat ved, tömt mulltoatanken, släpat ris, monterat plankor i bryggkjolen vid båthuset och jag vet inte vad. Mamma var med ut och såg stället för första gången och passade Simon medan jag städade, plockade ihop grejer, inventerade, lagade mat, eldade och rullade tummarna. Ann växlade mellan att städa, sova, dricka vin och laga mat.

Det blev intensivt, och det var jätteskönt att komma hem igår trots att vi bara varit borta en natt. På båten hem hörde Johan av sig till Björn när han var och köpte biljetter, och berättade att det brann i komposthögen, vilket Björn upplyste mig om när han kom tillbaka. Alltså det var ju mitt verk, jag tömde kaminen på aska och hällde askan över komposten. Jag hackade i kolbitarna för att kolla att de inte glödde men det måste de ha gjort, och ordentligt för att lyckas tända eld i ganska fuktig mull. Idiotiskt av mig, jag skyller på amningshjärnan igen för jag fattar ju med lilltån att det är bäst att hälla vatten över innan man dumpar askan på saker som kan börja brinna. Mitt vanliga jag hade definitivt gjort det. Jag är verkligen inte mig själv… Fick så dåligt samvete att jag blev tvungen att messa Johan själv.

brand i komposten

Skönt att han inte var arg… Det känns som en sak han skulle bli arg för och det hade definitivt inte hjälpt.

Det är bra att Björn kör

image

Vi är på väg till landet för höststängningen, och startade tydligen för sent. Vi startade när vi sa att vi skulle, visserligen, men det har tydligen blivit nån planeringsmiss trots att både jag och Björn har tänkt tillsammans… Så nu bryter han mot alla fartbegränsningar för att vi ska hinna med båten medan mamma matar Simon i babyskyddet och jag stresskriver på mobilen.

Tur att det är Björn som kör. Jag behöver mitt körkort mer än han.

Hösthelg på landet

Vi var som sagt där i helgen för att såga upp redan fällda träd, röja ris och helst hugga ved också. Här följer en sammanfattning i bilder:

Detta bildspel kräver JavaScript.

Framme

Ja, vi är framme. Ett tag kändes det inte som ett självklart slut på den här dagen men jodå, vi är här.

image

Middag har avklarats liksom en påse AKO chok, vaggan står på tork vid kaminen wpid-wp-1434654424170.jpegliksom Björns fötter. Simon ligger på Björns ben och luftboxas, Carina går skeptiskt igenom sitt facebookflöde och jag smuttar på en slurk rödvin i en fåtölj vid fönstret.

Väskan har exploderat i vårt rum, och myggnätet från Bauhaus är uppsatt. Nu väntar vi bara på att Simon ska bli jättetrött så att vi kan gå och sova.
Ska bara bädda vaggan först… Glömde som sagt babynestet hemma, så vi får improvisera madrass. Kan nog hitta en platt gammal kudde nånstans.