Metaforen med kulpåsen och PMS-busken

Kulpåsemetaforen

När jag var yngre såg jag på mig själv som en helhet. En helhet med många lager, visst, så kanske metaforen med kulpåsen passar bättre – men det var hursomhelst EN påse. Kulorna kan vi kalla åsikter, känslor och tankar, alla de olika sidor vi visar upp beroende på vem vi umgås med och vad denne lockar fram hos oss. Många färger och storlekar, kulor av allt sånt som gör mig till “jag”. Lite som filmen Insidan ut*.

Jag fick packa om

Sedan uppbrottet från mitt osunda förhållande i Frankrike för 10 år sen har det långsamt blivit platsbrist i kulpåsen, så en ny kulpåse har lagts till. Den hänger tätt intill den första, men två lager tyg skiljer kulorna i den ena påsen från kulorna i den andra. Är du med? Alla kulorna är fortfarande mina; det är alltså inte nu jag kommer ut som schizofren. 

Idag är båda påsarna fulla, och på nåt vis så verkar kulorna ha sorterat sig själva. I den ena påsen hänger de mörka, och i den andra de neutrala, impulsiva och ljusa. Jag är hel, i den bemärkelsen att jag har alla kulor kvar i påsen – eller påsarna, då.

Sen hände nåt

Med tiden, och mycket tydligare sedan jag blev mor, har jag börjat betrakta påsarna som två nästan lika starka versioner av mig själv. Lite som två personligheter; där är Den Mörka, med den kristallklara rösten, och Den Andra som jag oftare kallar “jag”.

Den Mörka

Den Mörka är naturligtvis den som ger röst åt kall rädsla, oro, nedstämdhet, ensamhet och annat deppigt – det är såklart hon som kör när jag har PMS – men det är också hon som lyfter klagan och åstadkommer förändring. Hon lyser lika klart som fullmånen, och det är hon som säger ifrån, stakar ut tomtgränsen för integriteten och röjer plats för vila. 

Den Andra

Den Andra tuffar på som ett litet tåg. Hon lyssnar inte så mycket inåt, eftersom det är viktigare att lyssna utåt. Det är hon som kör när folk omkring mig behöver stöd. Hon tar hand om, ser efter, bäddar ner och pysslar med alla andra. Hon säger ja till det mesta, skrattar högt åt motgångar och löser problemen utan att fråga efter priset, för det är inte det viktiga. Det är hon som är mamma. Hon lyser som en sol. 

En helhet med medelmåttig balans

Man kan säga att den ena ser efter mig internt, och den andra ser efter mina relationer. Allt är väl.

Jag får problem när Den Mörka tvingas bära mammarollen, eller när Den Andra möts av härskartekniker på jobbet. Ansträngningen att bemöta från “fel” kulpåse blir minst sagt vinglig. 

Som mor med PMS

Som mamma betyder det här att mycket av mitt föräldrande under PMS är färgat av skuld, för det är inte som att Den Andra lägger sig och sover i en vecka. Nix. Hon sitter i passagerarsätet och kommenterar istället. Den mörka har minsann för kort stubin, låter spänd, misslyckas spektakulärt med tålamodet och tänker för mycket på sitt eget. Och är en dålig mor också, såklart. 

PMS-busken

Såna tillfällen, om Björn är hemma, är jag tacksam över att kunna kasta upp ytterdörren lite väl dramatiskt, storma ut och buss-springa ett varv runt vårt lilla kvarter. Härom dan ångade jag på ut i garaget, ryckte till mig häcksaxen och gick lös på några vildvuxna buskar i trädgården. 

Den Mörka och Den Andra fick nåt nytt att tänka på, och när det var över var de vänner igen. Adrian hjälpte glatt till att mata grentuggen tills allt var undanröjt. 


*Inside out:

Vårstädning före “den värsta pollensäsongen på 45 år”

Lördag morgon. Det är bara i slutet på mars men det känns att pollensäsongen – den värsta på 45 år, sägs det – är här för att stanna. Solen lyser, fåglarna kvittrar och mina ögon kliar. Jag vet att dt kommer att bli värre de närmaste veckorna, så när Björn föreslår att vi ska gå ut och röja i trädgården så känns det som en plågsam men bra idé. Hellre nu än senare.

Vi ska ta i med krafttag med syrénhäcken. Sanslöst vacker under högsäsong, vilket gör att vi inte vill klippa i den och som resultat håller den på att äta upp gräsmattan som inte får nåt ljus.

Jag är inte en trädgårdsmänniska, men jag gillar att ha en. Det här med att röja i trädgården och “njuta av vårsolen” är inte min grej, så när jag röjer så är det så effektivt som det bara är möjligt. I vårt fall, med två småbarn som ska “hjälpa till”, så är effektiviteten något svåruppnådd men med tanke på att jag hann med både lavendellandet , dra upp några envisa fulskott från nåt som de gamla ägarna lämnat och som vi inte skött OCH kratta lite samt slänga en del, så är jag nöjd. 

det uppe till höger är riset som grannarna lämnade. Ingen aning om vad det är, men det sprider sig duktigt och är fint ungefär en vecka av årets 52.

Det här med vårstädning är trots allt oundvikligt, om vi vill hålla efter något sånär. Nya planen för i år blir att sannolikt flytta ner en till rhododendronbuske till gångvägen, och sen plantera hallon där den stod. Vi har gjort totalt misslyckade försök med hallon förr, men det här tror vi ändå på eftersom det redan står en tanig liten hallonstängel där som producerar få men goda hallon varje år.

Vi hann med mycket den här förmiddagen. Till stor del beror det på att det blir ljust så pass tidigt så barnen vaknar i ottan och tror att de är pigga. Jag tappade tålamodet med det igår när jag, extra trött efter min grymma AW med Anna kvällen innan, blev väckt med handflatssmällar på ryggen av Simon 15 min före väckarklockans första ljud, och beställde 2 st “sömntränare” (det går aldrig att köpa bara EN av nåt). Det är ännu en småbarnspryl, men jag sätter hela min tilltro till den.

Återkommer med omdöme när vi hunnit testa den.

Äpplen till förbannelse

Vi har ett äppelträd. Det har fällt äpplen ett tag, men i veckan inföll den stora äppelfällardagen. Trädet liksom tog ett djup andetag i höstluften, njöt av årstidsskiftet, och ruskade på sig.

appelplockning

Simon skulle förstås hjälpa mig i fredags, men medan jag plockade i äpplen i korgen så plockade han ur dem igen, ett i taget, och kastade på mig. När Björn kom hem så bestämde vi oss för att ta tag i situationen och ägna lördagen åt äppelplockning och söndagen åt att musta på Ekerö. Äppelmustning funkar så att man kör dit med sin frukt, och så gör de must på den medan man väntar.

Igår plockade vi äpplen precis hela dagen, och du vet de måste sorteras eftersom man inte kan skicka maskäten frukt på mustning.

andlos-appelplockning

Det kändes som ett ändlöst arbete, men det var i alla fall bitvis fint väder.

applen-i-hangmattan

I morse, efter frukost, satt vi igen vid bordet under paviljongen och rensade de äpplen som var delvis ok. Musteriet öppnade kl 11, så vi siktade på att vara där lite innan det och åkte hemifrån strax efter kl 10 med 95 kg äpplen i bagaget.

Rosenhill Trädgård, Café och Musteri på Ekerö är ett utflyktsmål, visade det sig. Det finns en loppis bredvid, ett Hentopia med höns och så får och getter i en hage intill.

hentanamo-bay

rosenhill-musteri-far

rosenhill-musteri-restaurang

Det gick fortare än vi först trodde att komma framåt i kön – som var 12 bilar lång redan när vi kom – och på slutet kämpade Simon mot tröttheten som en sann riddare när vi åt lunch på caféet och väntade på att pastöriseringen av maxvolymen (40 l) skulle bli färdig.

must-pa-bib

40 l pastöriserad äppelmust på bib och 15 l färsk äppelmust fick vi med oss hem. Den färska musten håller max 3 dagar så den har vi lagt i frysen nu.

Vi har ett äppelträd. ETT äppelträd. Av det fick vi 55 l äppelmust, från 95 kg äpplen.

95 kg, det är som en lång och kraftig karl, eller en lite obehagligt tjock gubbe. Det har alltså trillat motsvarande en tjock gubbe från vårt träd, och då räknar vi inte alla de korgar med halvrutten frukt vi fick slänga, och det är dessutom rätt mycket kvar. Vi hinner inte med att koka äppelmos på allt, så… ja, vi vet inte riktigt vad vi ska göra med allt.

Musten är i alla fall svingod.

fran-apple-till-must

Vi satte staket runt trädgården

Simon är i ständig rörelse, något som i sin tur hållit Björn i ständig rörelse ganska länge nu – så även under middagsvilan. För att kunna slappna av lite grann, och slippa springa efter Simon HELA tiden, har Björn monterat ett staket runt gräsmattan på den del av tomten som vi använder.

staketbygge i trädgården
Staket mellan gräsmattan och uppfarten i grus. Och mammas cykel.

staketbygge i trädgården 2
Staketet mot baksidan i öst.

Vårt hus står på nån form av stenkrossgrund, som är täckt av ca 50 cm jord och lera. Det betyder att när Björn ska slå ner jordankare för staketstolparna så viker de sig under släggan och går sönder innan de kommit ända ner, eftersom de stöter mot sten.

Jättestor sten som inte går att gräva upp.
Jättestor sten som inte går att gräva upp.

Björn, allas vår hjälte, har därför blivit tvungen att gjuta betongplintar i marken på flera de flesta ställen, för att staketet ska stå stadigt.

staketbygge i trädgården 4

staketbygge i trädgården 3
Staket med grind mot entrén på andra sidan huset.

Projektet att sätta upp staket skulle, enligt helt rimliga beräkningar som gjordes innan släggan lyftes första gången, ta en helg.

Det har tagit veckor. Björn har slitit som ett djur under årets hetaste dagar, i gassande sol med en hägrande kall öl som morot, medan Simon middagssnusat framför golvfläkten i sitt rum.

Nu är det färdigt. Eftersom träet är tryckimpregnerat kan vi inte måla det i år, utan vi får vänta med det till nästa sommar.

Vi är jättenöjda. Det fyller sin funktion att hålla Simon inom synhåll från paviljongen, och vi slipper ha honom i sele.

i koppel på gräsmattan

Så gladast av alla är nog Simon.

 


Gillade du mitt inlägg? Visa din uppskattning och stötta de bloggar du tycker om! Gilla min blogg på Facebook, eller följ den via nåt av alternativen här i högerspalten. Jag uppdaterar 3-5 gånger i veckan, men utöver det är det noll risk att spammas. Lovar.

Jag följde mitt eget råd

…och tog hand om myntan.

Jag var ju så duktig och tipsade om hur man hanterar mynta här i somras, och för en gångs skull har jag följt mina egna råd. Eller ett av dem, i alla fall.

skörda mynta i rabatten
1. Skörda myntan

2. Rensa, skölj och lägg i isformar.
2. Rensa, skölj och lägg i isformar.

3. Frys in.
3. Frys in.

4. Känn dig nöjd med dig själv.
4. Känn dig nöjd med dig själv.

SaveSave

Mynta for dummies

handla mynta

Steg 1: Köp en frisk ekologisk mynta, utan ohyra om det går.

gullegullSteg 2: Ordna med någon som underhåller publiken.länge leve myntanSteg 3: Plantera. Blanda lite såpa med vatten och spraya myntan, då dör bladlössen du inte såg när du köpte den.

vattna för fan

Steg 4: Kom ihåg att vattna.

Steg 5: När monstret tagit sig, se till att hålla den i trim annars tar den över.

Det godaste man kan göra med mynta är myntate: mycket mynta, minst en kvist, i en tekopp, tevatten över det och sedan en hel del socker. Vill man kan man även ha i neutralt grönt te. Här kommer lite fler tips på vad man kan göra med myntan:

Isbitar med mynta

Jag hade en mynta en gång som bodde i en sån där jättestor självvattnande kruka med hjul under från Ikea. I krukan bodde även en basilika. En solig morgon la jag märke till att det växte mynta ur basilikan. Jag tittade efter och blev full i skratt för myntan hade, inkognito, gjort en bro av en stjälk tvärs över basilikan och lagt brofästet i jorden på andra sidan. Från bron växte starka och fina myntasjälkar som tog solen mitt framför näsan på basilikan.