Lördag morgon. Det är bara i slutet på mars men det känns att pollensäsongen – den värsta på 45 år, sägs det – är här för att stanna. Solen lyser, fåglarna kvittrar och mina ögon kliar. Jag vet att dt kommer att bli värre de närmaste veckorna, så när Björn föreslår att vi ska gå ut och röja i trädgården så känns det som en plågsam men bra idé. Hellre nu än senare.
Jag är inte en trädgårdsmänniska, men jag gillar att ha en. Det här med att röja i trädgården och “njuta av vårsolen” är inte min grej, så när jag röjer så är det så effektivt som det bara är möjligt. I vårt fall, med två småbarn som ska “hjälpa till”, så är effektiviteten något svåruppnådd men med tanke på att jag hann med både lavendellandet , dra upp några envisa fulskott från nåt som de gamla ägarna lämnat och som vi inte skött OCH kratta lite samt slänga en del, så är jag nöjd.
Det här med vårstädning är trots allt oundvikligt, om vi vill hålla efter något sånär. Nya planen för i år blir att sannolikt flytta ner en till rhododendronbuske till gångvägen, och sen plantera hallon där den stod. Vi har gjort totalt misslyckade försök med hallon förr, men det här tror vi ändå på eftersom det redan står en tanig liten hallonstängel där som producerar få men goda hallon varje år.
Vi hann med mycket den här förmiddagen. Till stor del beror det på att det blir ljust så pass tidigt så barnen vaknar i ottan och tror att de är pigga. Jag tappade tålamodet med det igår när jag, extra trött efter min grymma AW med Anna kvällen innan, blev väckt med handflatssmällar på ryggen av Simon 15 min före väckarklockans första ljud, och beställde 2 st ”sömntränare” (det går aldrig att köpa bara EN av nåt). Det är ännu en småbarnspryl, men jag sätter hela min tilltro till den.
Återkommer med omdöme när vi hunnit testa den.