Nya läderlindade handtag till vår (min) Brio Go

Jag spontanköpte en barnvagn för en tid sedan. Jag ångrar det, men nu är det som det är och den nya(re) är mycket finare. Tyvärr har just Brio Go en tendens att degenerera i handtagen; gummit torkar och släpper och det ser eländigt ut, särskilt illa är det eftersom det är just handtagen som är det som är utmärkande bra med vagnen.

Hursomhelst, Carina (Björns faster) var supersnäll och tog med sig skinnstuvar till mig när hon var och hälsade på senast. Hon verkar ha ett outtömligt förråd av just skinnstuvar (hon jobbar med skinn, så helt konstigt är det inte), och vi hade pratat om att linda handtaget redan i våras. Hon klippte en jättelång remsa, och till slut efter några veckor fick jag tid över att ta tag i det.

läderlindade handtag till brio go

Man lindar på samma sätt som man tex lindar handtaget till en innebandyklubba. Man fuktar skinnet på baksidan och så lindar man det hårt. När skinnet torkar drar det ihop sig och håller liksom fast sig självt.

nya handtag till brio go

Det kluriga blev att fästa det i slutet; eftersom jag aldrig har lindat handtag förut dessutom så slutade det med att jag knöt tills det hade torkat ordentligt, och sen limmade med textillim. Annat lim är eventuellt att föredra.

naturgarvat skinn till brio go

Naturgarvat skinn från Järpen. Hålen man ser där är insektsbett. I början hoppades jag att det skulle räcka även till bumperskydd, men det gjorde det inte.

brio go handtag

Nackdelen med skinnet är att det är lite känsligt; varmt och torrt med direkt solljus är motsatsen till vad skinn vill ha. Det tål regn och vatten, men det fläckas. I just det här fallet så gör det ingenting att färgen är och blir ojämn; det är bara snyggt. Men man bör förstås försöka tänka på att ta hand om det. För att det inte ska torka kan man smörja det med läderfett när det behövs.

brio go

Jag är jättenöjd, och färgen på skinnet passar väldigt bra ihop med den blå sittdelen (#barnvagnsnörd).

SaveSave

SaveSave

SaveSave

SaveSave

SaveSave

SaveSave

Årlig bärsärkarshopping

Jag var iväg i morse och skulle lämna in barnvagnschassit på service/reparation på Meccus i Blackeberg. Jag lämnade det vid 9:30, och då blev det så finurligt att mecken sa att det skulle ta 2 timmar.

Oh, tänkte jag, jag hinner till Ikea för att byta saker som blev lite fel sist.

I Vällingbyrondellen körde jag sedan ett drygt varv eftersom jag kom på vad fotograf-Anna sa i söndags — Ja, du har ju inte förnyat din garderob de senaste åren utan istället föredragit att köpa sportkläder (som svar på mitt klagande över att inte ha några kläder alls) — och styrde upp mot Vällingby Centrum, eller City heter det kanske nu, och släppte Ikea totalt.

Shoppingbärsärk

Jag handlar sällan kläder till mig själv. Alltså jag kan hitta nåt plagg här eller där nån gång ibland, men det är inte ofta, vanligtvis är det nödvändighetsshopping bärsärkarshoppingsom gäller. Anna har rätt, jag lägger mer pengar på sport- och pysselprylar än på kläder.

Jag lämnade Vällingby med 5 shoppingpåsar, något som händer kanske en gång om året. Jag kunde inte låta bli att köpa ett par träningsskor (nödvändighet), men i övrigt blev det tröjor och en klänning på Indiska.

Klänningen var på rea, lite skrikig men jag tänkte när jag provade den att “hallå, jag kommer ju aldrig ha bara den här, jag kommer ju alltid ha nån kofta eller tröja till. Typ den jag precis köpte på H&M”.

Jag åkte till jobbet i sagda klänning och tröja, och kände efter kanske 30 min på plats att det var på tok för varmt. Alltså det gick inte att ha så mycket kläder på sig. Jag satt i bastun med skidkläder, ungefär.

Jag klagade inne på kontoret men cheferna sa bara åt mig att strippa och till slut blev situationen ohållbar: jag tog av mig tröjan.

Mönstrat tyg framhäver magen ännu mer, särskilt på just den här klänningen.

Det känns väldigt in-your-face, som att jag lägger magen i knät på dem jag pratar med eller rentav petar dem i ögonen med den.

shoppingmisstag

Vissa av gästerna beter sig som om jag petat dem i ögonen. Med naveln.

 


ej sponsrat