Ja, kort sagt så utgjorde november och december botten av förra året för mig. Att bli uppsagt är nog alltid tufft; det är att bli dumpad, lämnad, och det behöver sörjas. Det är svårt att sörja när man tvingas vara kvar, det är som att göra slut och sen tvingas fortsätta bo ihop i flera veckor. Så det var det, då, och sen veckorna efter det, och sen julledigheten utan möjlighet att GÖRA någonting annat än samma sak hela tiden.
Men med det sagt, så fanns där fina stunder också naturligtvis. Simon som försökte hjälpa mig med mitt jobb, pepparkaksbak och roliga uttalanden som alltid.
November och december avslutar ett, i alla fall för mig och till stora delar följaktligen också för min familj, förvånansvärt KASST 2019. Jävla skit, har jag sagt fler gånger än jag kan räkna men nu ska jag inte gräva ner oss i neggiga ältanden över vad som varit. Det är redan gjort, och det hjälpte inte. Nu ska jag blicka uppåt och framåt; jag har fått jobb äntligen, och börjar den 20 januari. Då kommer min far upp från Skåne och hälsar på och hjälper till medan vi återigen sätter oss in i nya rutiner.
Jag listar de mest lästa inläggen för formens skull, men vägrar länka till En öppen relation eftersom det bara var en dröm och en katastrofneggig sådan dessutom.
Extra trevligt är det att kunna använda uttjänta vuxenkläder och göra grejer till pojkarna av det. Har ju haft lite tid över till sånt här i höst.
3. Att tvingas in i en öppen relation
Supernegativ filmliknande dröm om när Björn gick in i en livskris deluxe och smyglämnade mig för en nyexad IT-snubbe. Ibland önskar jag att jag inte hade så livlig fantasi, eller vad det nu är som provocerar drömmar av den här kalibern. Jävla skit, som sagt. Moving on.
Tjooo! Vi kör en kombinerad höstfavoriter igen från oktober och november. Jag anar en trend här.
Jag ska inte säga att jag inte gillar hösten, för det är inte sant. Jag älskar hösten. Jag älskar de starka kyliga vindarna, trädens färgfest och långa skuggor och att få ha tofflor på mig. Det är höst. November, med sina regntunga morgnar där allt är blött eftersom vi befinner oss i ett moln och det är både varmt och kallt och allt är generellt obehagligt, det är inte höst. Det är förvinter, och den är hemsk. Sen kommer december med alla sina ljus som glimmar så fint överallt att jag förlåter henne vilket väder hon än behagar gästa oss med. Sen blir det vinter på riktigt, då kommer snön och med snön kommer ljuset tillbaka. Älskar vintern också.
Årets sista månad är redan här och Björn satte upp en av sina spontan-sista-minuten-black-friday-är-snart-slut-jag-måste-handla-nåt-inköpta ljusslingor på balkongen i torsdags. I fredags kväll föll regnet när jag trixade mig igenom en helkväll ensam med barnen och när det äntligen var klart, och jag skulle gå ut och köra in vagnen i garaget, så snöade det.
(Plats för lycklig smiley med snöflingor på.)
Med decembers vackra adventsbelysningar glittrande i mina ungars ögon har jag inga problem med att stänga dörren om november. Här kommer de mest lästa: