Etikett: amningshjälp

Det gör så ont att jag svettas

Tänk dig en blödande och varig fingertopp. Tänk dig infektionen som gör så ont att man vill skruva av sig armen. Tänk dig att köra in den fingertoppen i en pennvässare. Och vrida runt.

Den smärtan. I brösten. Under varje amning. Vi har haft amningsproblem ett tag nu, någonting är uppenbarligen inte som det ska eftersom det till slut provocerade fram ångest hos mig inför amningen och jag dessutom fick sår.

Vi löste det tillfälligt genom att jag pumpade ut mjölken och gav honom på flaska, så att huden skulle få en chans att läka. Det gick bra, men smärtan försvinner inte och det känns som om ungen gnager i sig mjölk istället för att suga.

Jag ringde BVC, som rabblade tips på lösningar jag redan testat (amningshjälpen.se, olika ställningar, tag, pill med bebisläppar, amningsnappar, you name it) innan jag fick en tid dagen därpå, dvs igår.

Jag kan ju inte tro det är mig det är fel på, så vi undersökte pojken. På BVC kunde de inte hjälpa mig, läkaren tyckte inte han har kort tungband eller svamp, så jag råddes att vända mig till amningsmottagningen. De har öppet imorn, så jag ska ringa då och hoppas på en tid inom överskådlig framtid, dvs samma dag, eller möjligen igår.

Jag tror vår son har tänder egentligen. Han fäller in dem när de inte används, som en skräckfilmshaj… eller Toothless, i den där drakfilmen du vet.

Det är för övrigt INTE så jag planerar att lägga fram mitt case för personalen på amningsmottagningen.

amningsproblem
Käkarna är förbluffande lika. Jag bara säger det.

Och simon bet mig i örat igår. Han försökte äta upp mitt örhänge, så nu har jag en inflammerad örsnibb.

Ingen sa att det skulle vara såhär att ha barn… Jag får väl börja använda skuddsutrustning, som när man tränar polishundattacker. Jag tänker hockeyskydd. Och skidhjälm. Och kanske flaskmatning med tång och eldsäkra handskar.

 

Vrålmysteriet (kanske) löst

Simon har varit krånglig till och från ett tag nu, mest på eftermiddagarna, och det verkar som att det är magen som ställer till det. Det pruttas överraskande bestämt, magen mullrar och Simon skriker.
Inte varje dag.
Inte exakt samma tid.
Som jag skrev igår så hör man tydligt när det är smärtskrik, han ålar och ligger som en sprättbåge i famnen, vrålar med stängda ögon och tårar som svämmar över i ilränder bak mot öronen. Fullständigt olidligt att höra på.

Mamma har oroat sig över detta, förstås, och över eksemen han fått i knävecken och på magen. Barnet är i obalans. Så hon pratade med sin syster Catrine, barnsköterskan, som sa att det lät som symptom på allergi/intolerans/överkänslighet mot mjölkprotein.
Mamma pitchade sedan för mitt upphörande av mjölkproteinintag så hårt att det bara gick att nicka. Och ja, varför inte? Om det kanske hjälper. Och om inte så kan man ju stryka det från listan.

Igår kväll kom Robban och Maria hit på husesyn (de är de enda som fortfarande inte sett huset), och de hade med sig thaimat till middag. De ringde när de stod på thaistället men då stod jag och bytte blöja på nyvakna Skriksimon, så det gick inte att höra menyn och jag ropade till Björn som stod med telefonen i dörren att jag ville ha nåt som inte var starkt. Och utan mjölk. Och inte starkt. Helst milt.
Vi har lärt oss att bland annat starka kryddor ger Simon magknip, och man vill ju sova om nätterna så det är ren självbevarelsedrift som håller en borta från sånt.
När vi satt till bords däremot visade det sig att han som tagit beställningen inte fattat, och min asgoda kycklinggryta var så stark att det gjorde ont i hela munnen.
Jag tänkte på kvällen att jag säkert skulle hinna amma innan kryddorna hunnit ut i mjölken, så jag gjorde det och kom på medan vi satt där i sängen att man nog borde kolla upp det.
Jag hamnade på Amningshjälpen.se. Hade ingen aning om den, sidan verkar seriös som tusan, där står allt om amning.
Varför. Har. Ingen. Nämnt. Den?
Hursomhelst, såhär kan man läsa om just bröstmjölken:

Det kan vara flera orsaker att ammade barn har problem med magont utöver det mamma äter.

-Mammas mjölk kan komma häftigt, det vill säga att utdrivningsreflexen är stark och barnet sätter nästan mjölken i halsen, barnet sväljer mer luft och detta kan bidra till trassel med magen.
Detta kan avhjälpas t ex med att mamman mjölkar ur lite innan amningen och att barnet har en upprätt (vertikal) position när mamman sitter och ammar eller att mamma ligger och ammar (då flödar inte mjölken lika häftigt).

-Mamman kan ha en mycket stor mjölkproduktion och ammar lite på varje bröst vid varje amningstillfälle, detta medför att barnet får en stor andel kolhydrater i mjölken som i sin tur bidrar till att magen blir orolig.
Detta kan avhjälpas genom att mamma ammar samma bröst under en längre period, t ex 1 timme eller 2 timmar eller 3 timmar – detta beror på hur ofta barnet ammar och hur det fungerar på mamman – något man får pröva sig fram till. På detta sätt får barnet en mindre andel kolhydrat och en större andel fett som bidrar till att det blir lugnare i magen.

Vad gäller mammans mat, så är det väldigt individuellt vad ett barn tål.
Det finns ingen generell regel.
Detta är också något man får pröva sig fram med. Det som gäller för ett barn gäller inte för ett annat. Det du äter går över i mjölken, men det tar olika lång tid för olika livsmedel.
Det hänger ihop med om ämnet är fettlösligt, vattenlösligt, vilken surhetsgrad, måltidens totala sammansättning, hur det bryts ned i mammans matsmältning osv.
Det kan ta allt från nästan omedelbart till flera timmar.
Men 1-2 -3 timmar kan man nog säga kan gälla flest livsmedel.

Min mjölk kommer häftigt. Jag har stor mjölkproduktion och ammar på båda brösten vid varje amningstillfälle. Det låter som att texten handlar om Simon så nu blir det nya amningsrutiner här hemma 🙂

fryst bröstmjölk

För att unvika att ge honom av ”dålig” mjölk är det bra att ha utpumpad bröstmjölk i frysen. Det skulle jag ha gett honom igår om jag hade tänkt efter lite tidigare. Den klarar sig ungefär 3 månader i frysen, och 2-3 dagar i kylen. Skitbra om man verkligen behöver en sovmorgon på helgen dessutom 😉

SaveSave