Varför man behöver en bumbostol

 

Det var min vän Annas kommentar på den här bilden:

Anna har inte barn och vi träffas sällan hemma hos mig; hon har ingen anledning att veta att det INTE är en potta som står på köksbänken.

Bumbostol

Vi köpte vår gröna bumbostol på Blocket när vi var och hälsade på pappa & Pia i Skåne under Simons första sommar.

Simon var väl måttligt förtjust, vill jag minnas, men Adrian gillar den. Han sitter ofta i den när jag lagar mat, vilket naturligtvis återuppväckt Simons intresse.

Utan vår gröna lilla stora potta så hade vi inte kunnat:

  • Laga mat utan att ackompanjeras av arg bebisvrålgråt.
  • Förbereda nappflaska med normalböjda armar – dvs utan bebis i sele på magen.
  • Ha honom nöjd i babygymmet så pass länge.

Som övrigt vetande kan tilläggas att bumbostolar används på vissa BVC-mottagningar*. En mamma tipsar har skrivit en utvärdering av deras bumbostol, artikeln är gammal men läsvärd för den som vill veta mer.

Varför ska man skaffa bumbostol?

För att kunna ta såna här bilder:

– och printa dem på studentplakat om 18 år.

 


*enligt min moster (BVC-sköterska)

Kattbyxor på HM-mönster

Ja jag pratade ju om att sy byxor av kattyget till Simon, så tänkte bara visa hur det blev. Först försökte jag fota honom med dem på, men han är fascinerande rörlig…

Sen satte han sig i bumbostolen han hade när han var mindre, och som nu är för liten (med tanke på att den är till för bebisar som ännu inte kan sitta utan stöd) men skam den som ger sig.

Sen skulle han UR den, vilket var ganska kul att bevittna.

Sen gav jag upp och tog av honom byxorna igen.

Kattbyxor

Fick även till ett par dregglisar innan tyget tog slut helt och hållet.

Vad alla föräldralediga har gemensamt

Jag läste på en blogg ett inlägg om en pojke som är något yngre än Simon som satt i en bumbostol, och fick för mig att det var en bra grej för oss.
Den ser visserligen ut som en jättepotta men Simon är ett aktivt barn som vill underhållas och helst vara med överallt, så om han kan få sitta upp med oss, om så än så länge bara ett par minuter åt gången, så vore det säkert uppskattat.

Sagt och gjort, jag kollade på Blocket och hittade en till salu här i Helsingborg, så igår kväll tog vi med oss Simon och pappa och åkte för att hämta den.

En sak som ALLA föräldralediga individer har gemensamt, oavsett: de är sällskapssjuka. De kastar sig abstinensfrenetiskt över alla chanser till vuxna konversationer som de kommer över och hon som sålde bumbon var inget undantag. Jättegullig tjej, med tvillingpojkar på övervåningen som det var meningen skulle sova, men hon tog ändå envist sin tid att förklara saker om och hur och när och var och kastade även in vissa endast avlägset relevanta upplysningar. Hon sydde ihop det hela med ”pooojkaaar, ni ska sova nu” vänd mot trappan då och då på motorvägsbred skånska.

bumbostolSimon verkar gilla sin stol. Han får inte sitta i den mer än ett par minuter åt gången än så länge, hans lilla kropp är inte stark nog i sittmusklerna än men hittills har han bara sett glatt förvånad ut när vi satt honom i den.

premiär i bumbostolJa jag vet, man ska inte ha den på bordet. Men vi har suttit 2-4 vuxna runt honom när den testats så det var ingen fara. Förresten, jag skulle gärna vilja veta hur det skulle gå till för honom att trilla ur den, han sitter ju som gjuten i den. Björn kallar bumbon för bebisvas. Den ser hård ut, men den är lite mjuk och dessutom jättelätt att torka av. Hon sa att man till och med kunde sätta den i badkaret och spola av barnet när det behövs.