Julafton

Jag liksom gled över julafton i år. Jag lagade mindre mat än våra gäster – dvs ingen alls – och halvlåg mest i soffan inom synhåll för Simon som likt en social världsmästare hoppade runt från famn till famn och gav alla blöta bebispussar – dvs han drog alla i håret och gnagde dem på hakan.
Björn slet som ett djur i köket med revbensspjäll och potatis och allt som skulle koordineras i ugnen, mamma dukade och folk slog in sina klappar till julklappsspelet i tur och ordning i min ateljé. Jag drog mitt strå till stacken genom att tända ljusen.

Julklappsspelet utspelade sig halvtimmen innan Simon var nära att bryta ihop av trötthet, så jag fick mata honom och spela samtidigt. Jag löste det så att jag matade honom med hakan och spelade med den fria handen.

Julklappsspelet

Jag vann en av mina egna julklappar av misstag, kakor, ljus, servetter och INGEN av alla de halvflaskor vin av olika sorter som flera hade fått den genialiska idén att köpa.

Simon fick ett gäng julklappar också, bland annat en klassisk (och jättebra) gåvagn, men när vi kommit så långt hade han somnat för länge sen så vi (Björn) fotade honom med dem dagen efter.