Påskäggsjakt, påskrisjakt och påskharens vara eller icke vara

Påskriset

Vi har pysslat en del den här påsken, och det första vi gav oss på var påskriset.

Eftersom vi är två pollenallergiker och vi ogärna har blommande kvistar inomhus, så valde vi att leta rätt på eget påskris ute.

Eller ja, JAG letade. De andra bidrog värdefullt genom att klättra i träd. Men vi fick ihop ett gäng döda grenar till slut, som vi tog hem och band ihop till nån sorts gles grenbukett.

Jag hade köpt lite fjädrar och dekorationsägg, så detta hängdes entusiastiskt på grenbuketten efter middagen på skärtorsdag. Långfredag innehöll en hel del dekorationspyssel, varav vissa saker blev så pass klara att de gick att hänga upp, till och med.

Ingen vanlig påsk

Påsken förra året sköts fram en vecka på grund av sjukdom, men våren 2020 är speciell så det här med att ”skjuta fram” är nästan detsamma som att säga ”vi tar det nästa år”. Det går förstås inte an, så istället för att fira som vi brukar med familjen så åt vi lunch med min mor över facetime. Inte samma sak som att ses, men med tanke på hennes magsjuka så var det nog bättre än det skulle varit om folk inte beordrats att hålla sig hemma (för då skulle vi inte ha setts alls).

Påskharen

Efter lunch sov pojkarna, och de gick lydigt och la sig eftersom jag sa att påskharen kanske inte vågar sig fram med äggen om barnen i huset är vakna.

”Finns påskharen på riktigt?” frågade Simon storögt.

”Det är många som tror det,” svarade jag diplomatiskt.

”Har du eller pappa sett honom?”

”Nej, aldrig. Men han är inte känd för att vilja visa sig hemma hos folk. Han är skygg.”

”Vad är skygg?”

”Blyg. Eller rädd. Eller kanske lite av båda.”

Det är svårt att inte blåljuga, och samtidigt inte ta ifrån dem småbarnsmagin.

Påskäggsjakt

Hursomhelst, medan de sov så förberedde jag en påskäggsjakt jag googlat fram och köpt som pdf.

Vår påskäggsjakt startade efter mellis (godis ska helst inte landa i tom mage) och det gällde hönan Agda som fått sina 6 ägg stulna av busiga kycklingar. Ledtrådar och utmaningar avlöste varandra tills båda pojkarna stövlade iväg i full karriär mot brevlådan. Den var förstås låst, som alltid, så full fart tillbaka till köket och rörande samarbete kring kökspallen för att klättra upp till kroken och hämta brevlådenyckeln. Fyra snabba små fötter trummade gruset hela vägen tillbaka till brevlådan igen, Simon trixade koncentrerat med nyckeln, vred om, och där inne stod två gula filtkorgar med varsitt påskägg i.

Godis

”Får de äta godis nu?” frågade pappa när vi åt middag senare tillsamans med honom och marmor Pia över facetime.

Svaret är ja. Vi kan inte hålla dem borta från det ändå, med kalas och högtider och allt vad det är. De var sockerfria båda två fram till 3 år, och det är vi nöjda med. Vi är fortfarande restriktiva och köper som regel inte godis till dem, men nu är det påsk och då är det speciellt. Dessutom kom ju godiset från påskharen.

Yep.

Jag hade lagt – förlåt, PÅSKHAREN hade lagt i 5 st olika påskgodisbitar, ett Kinderägg som jag trodde innehöll Pyjamashjältepryl, 3 st bitar torkad mango och en klämmis i varje ägg. Adrian och Simon har aldrig fått något Kinderägg och eftersom de ser på reklamfria barnprogram så kände de inte till grejen med dem. Bokstavligen.

Jag filmade Adrian när han tog en tugga ur sitt chokladägg, konstaterade hålet som blev och sen förvånat, misstroget och upprymt på samma gång som i en reklamfilm utbrast:

”Det ÄR nånting där inne! Ett ägg till!”

Kinderägget visade sig innehålla en fullständigt värdelös pryl. I alla fall det ena. Alltså ännu sämre än vad men kan förvänta sig ur ett Kinderägg.

”Det här är ju jätte … tråkigt!” utbrast Simon när han tittat en stund på det som trillade ut ur hans chokladägg. ”Ni måste säga till påskharen att inte köpa fler såna hära,” fortsatte han men jag avstyrde vidare diskussion om just det genom att ändra fokus:

”Vissa tror att påskharen är som trädanden i Drakens trädgård, och bajsar godis.”

Båda två tittade på mig, och började gapskratta. Att prata om bajs är jättebra om man vill ändra riktningen på ett samtal med dem.

Allt som allt så blev det riktigt mysigt. Björn blev alldeles rörd av Simons engagemang under deras påskäggsjakt, och han drog ivrigt med sig Adrian som alltså tyckte det var väldigt kul han också. Pdf:en jag köpte var värt priset, jag menar 169 kr för något vi kommer kunna återanvända nästa år igen och som barnen uppskattade så mycket, det är en väldigt rimlig peng. Jag känner flera som skulle säga att men vaddå, det där kan man ju göra själv – och så är det förstås. Det är bara det, att jag skulle inte ha gjort det själv.

---

Ej sponsrade länkar

Bilder för påskpyssel: Pixabay.
Tips: filtrera på Illustrations eller Vector graphics.

Påskäggsjakt-pdf: Grapevine.

Gula kaninkorgar: Coop Forum.