Björn och hans bror turas om att vara på landet vartannat år, och i år så är det deras tur. Nu är Johan och Ann i Sydafrika, men deras barn tar deras plats och ska ha fest där ute. Hurra för dem.
Till följd av detta vet vi inte riktigt vad vi ska göra. Personligen känner jag mig inte särskilt berörd; Simon är för liten för att det egentligen ska spela nån roll, Tvåan är inte ens här än och tydligen ska det inte bli så fint väder. Bilden av midsommar som en dag man fryser sig igenom i 13-gradigt dis och växlande dugg-/ösregn är så hårt inpräntad i mig att lusten att fira tappat lite luft över åren. Nog kan det vara kul, jag menar har man tillgång till glada vänner och möjlighet att tända en brasa så kan midsommar bli hur mysigt som helst, men… jag känner inget behov av att dra ihop nåt för egen maskin.
Egentligen vill jag bara rulla ihop mig med en kopp chailatte under en filt i soffan och vänta ut regnet…