Vägen till Skåne; planen VS verkligheten

Det här med att ha en handlingsplan för bilresor är något jag hyllar högre än … än de flesta andra små hacks som vi har för oss.

Jag och pojkarna har varit på besök hos min far och marmor Pia några dagar. Björn har varit i Norge på konferens så jag tänkte att det passade bra att ta tillfället i akt.

Bilvägen till Skåne

Det är ingen baggis att köra hela vägen till Skåne SJÄLV med barnen, det är nåt jag aldrig skulle göra, så därför tog pappa tåget upp och mötte oss i Linköping och sen turades vi om att köra och hantera barn.

Men, är det inte ganska långt från Stockholm till Linköping, tänker kanske nån. Jo, men jag hade en plan – såklart att jag hade en plan, jösses – och allt gick enligt planen. Nästan, i alla fall. Close enough. Jag packade på förmiddagen medan Björn gjorde allt han kunde för att dränera barnen på energi, sen åt vi lunch, packade in oss i bilen med alla sovtillbehör redo och så åkte vi.

Vi kom 600 m innan Simon behövde kliva av och kissa, och sen gnällgrinade Adrian i en timme över nappar och nallar och snor och jag-vet-inte-vad, sen hamnade vi i kö utanför Södertälje – av nån anledning verkar det alltid vara trångt där – men sen, sen somnade de och vaknade inte förrän vi rullade in på parkeringen vid tågstationen i Linköping.

Här ser vi mina pojkar som ganska stillsamt röjer bland skåpen på Linköpings tågstation medan jag väntar i toakön.

Resten av vägen gick bra, förutom att vindrutetorkaren gick sönder igen och regnet öste ner. Det var lite kämpigt att komma fram och äta middag 2 timmar senare än vi brukar, men de hade fått en del mellis så det var ingen annan panik än att folk var trötta. De somnade inte förrän 22:30, men vaknade naturligtvis samma tid som vanligt dagen därpå (de tog igen det efter lunch istället).

Bilvägen till Stockholm

Planen för dagen, för vi åker hem idag, alldeles strax, är att köra 2,5 timmar till Jönköping och sen gå på badhus där. Jag funderade ett kort ögonblick på lekland, men pappa följer med oss upp och hans nyligen så illa tilltygade korsband gillar nog inte att klänga omkring i klätterställningarna där.

Jag får berätta mer i veckan om hur vi har haft det här i vindarnas och sprayregnets land, men mysigt har det varit i alla fall och Pia lagar så fantastiskt god mat.

1 thought on “Vägen till Skåne; planen VS verkligheten”

Kommentera