Midsommarfirande med trotsåringar, julgransstång, dans och sång

Glad midsommar!

Vi firade hos Robert och Maria på midsommarfirande igår, vi kom dit lagom för att hjälpa till med lunchen och stannade till ett tag efter middan.

Förutom Robert och Maria, deras dotter som är jämngammal med Simon samt deras nyaste familjemedlem, Fabian (2 månader gammal), så var där även en vän till Maria, Ebba, liksom en till småbarnsfamilj. De hade också en flicka i Simons ålder, och hennes mamma bar på en mage stor nog att göra den stadigaste kvinna matt. Det var lite spännande, om man får uttrycka sig så, för hon är beräknad till söndag (alltså imorn) men började få värkar redan under lunchen så hon var inte med så mycket som hon hade tänkt i dansen runt stången.

Midsommarstången

På tal och dansen runt stången så slog männen sina kloka huvuden ihop och byggde en egen liten midsommarstång av stammen från gångna julens gran – komplett med julgransfot – samt löv de hämtade ”från nåt träd” i dungen nedanför verandan.

Dans runt granen, förlåt, stången drogs igång efter att Adrian vaknat från middagsvilan i vagnen, till Simons stora förskräckelse och de andra barnens skeptiska tveksamhet.

Simon backade undan, och när han hämtat sig från sin gråtattack över att inte vilja vara med så satte han sig på gungan med Ebba som farthållare. Hon vara bara glad att inte behöva hoppa runt stången så det gjorde inget alls.

Adrian lyftes upp på Björns axlar på att inte komma undan, och där satt han ett gäng varv runt stången men så fort hans små fötter nådde marken så drog han. Det var ungefär samtidigt som alla andra ungar avvek till sandlådan så det blev bara vi vuxna kvar.

midsommarfirande

Inne hade de ordnat det så bra med ett pysselbord, ett gäng leksaker och ett litet lektält. På pysselbordet fanns pennor och play-doh. Bredvid bordet stod vita tygsoffor. 3 st treåringar och en Adrian samlades runt bordet direkt när vi kom in, och jag vände mig till Maria.

”Jag vet inte om jag kommer kunna avleda alla kommande fläckar i ert hem.”

”Det gör ingenting. Jag lovar, vi ska byta ut alla möbler ändå så vi bryr oss inte längre.”

Fabian

Det är mina mammahormoner som tvingar mig att bära runt på alla bebisar som jag tillåts hantera. Jag tycker Adrian är så liten, men med Fabian i famnen var det som att min yngste växte framför ögonen på mig, precis som Simon gjorde när vi kom hem från BB med Adrian. Inte ens Björn kunde hålla sig.

Snusa mjölkbebis och dansa reggae för att hålla snusobjektet på humör var vad jag ägnade mig åt medan de andra ordnade med grill och middagsbord och bråkiga trotsåringar och så vidare. Så ja, min midsommar blev mycket lyckad.

Till och med vädret var ok. 10° och regn mötte oss när vi vaknade, men sen, kors i taket, kom solen fram och det gick jättebra att vara ute.

Kommentera