Det här med att få en silversked

 

Björn jobbar på ett amerikanskt företag och där skänker man sina anställdas nyfödda en silversked med barnets bokstav inristad, ”S” för Simon. Jag tycker det ser ut som ett ”I” om jag ska vara ärlig, men man ska inte vara sån. Vi har fått en silversked, och det är vi glada för – om än något förvirrade.

Jag la upp bilden på Facebook igår, tillsammans med tillhörande förvirring, och blev upplyst om att på 1800-talet (?) i Frankrikes borgarklass gav man de nyfödda en silversked. Skeden visade på barnets goda klasstillhörighet och skyddade mot vissa bakterier och sjukdomar, eftersom silver är känt för sin antibakteriella effekt.

Jag visste inte det, så jag läste på lite – dvs jag googlade det – och det visar sig att silver tydligen ”har bakteriedödande egenskaper och dödar många lägre organismer medan högre inte påverkas”. På wikipedia står det att ”inom sjukvården används silver som antibakteriellt medel, bland annat i vissa förband”.

Tydligen var det vanligt på 1600-talet att man hade med sig sin egen sked till bordet. Man bar sin sked som man idag bär plånbok och nycklar, och ägandet av en silversked var ett tecken på högre klasstillhörighet, ofta markägare.

Sedan har vi begreppet ”född med silversked i munnen” som inte klingar vidare bra; ofta menar man att personen i fråga som föddes med bestick i munnen inte har vett att uppskatta sina tillgångar, men jag tror knappast att det är vad man genom en gåva önskar någon med flit.

Tradition verkar det vara i många länder i alla fall, i Sverige till exempel var det tradition förr att faddrarna gav en silversked i doppresent, ”detta för att ge barnet en bra start i livet ekonomiskt och materiellt”.

Fantastiskt vad mycket nytt man snubblar över när man börjar leta efter bakgrunden till en sån enkel sak. Visste du att det finns en sjukdom, argyria, som kan uppstå i samband med lång tids förtäring av eller exponering för silver eller kolloidalt (extremt finfördelat) silver? Värsta TP-frågan. Man blir permanent blågrå.

Kommentera