Bättre än TV

Simon är normal. Alltså han följer sin vikt- och längdkurva, fungerar som förväntat, utvecklas. Vi är glada och nöjda, och tycker precis som alla andra föräldrar att vi haft sån tur som fått just honom.

Med det sagt, så kan jag tillägga att Simon är lite lustig i sin utveckling. Möjligen har han lite bråttom. Han är inte tidig för den skull, men man kan ju ha bråttom ändå.

Simon lärde sig rulla från rygg till mage en vecka efter 6månadersstrecket. Strax därefter blev han stadig nog att sitta själv utan stöd på vadderat underlag. När han var 7 månader stod han upp själv om han hade nåt bra att hålla i sig i. Vid 8 månader förflyttade han sig långsamt och försiktigt till fots längs med kaminstaketet.

Det roliga i sammanhanget är att när Simon var 8 månader kunde han fortfarande inte resa sig från liggande till sittande. Han hoppade över det, och det tog lång tid innan han räknade ut hur han skulle resa sig på egen hand mot staketet. Då hade han ännu inte knäckt krypkoden.

Att krypa är det senaste av större grejer han lärt sig, alltså efter att han lärt sig fara fram längs väggarna och lämna snigelspår av snor efter sig på ca 65 cm höjd över golvet.

Jag tycker såklart att det är jättebra, charmigt, bedårande, fantastiskt, och… lite märkligt. Han är naturligtvis inte ensam om att göra så, men jag kan garantera att i det här huset är han definitivt ensam om det.

Simons Go-to-move, som Jonas kallar det, dvs det första han gör i alla situationer, är att använda munnen. Den fungerar som en tredje hand. Han gapar och lägger tungan mot allt – tapeten, barnstolsbenen, dörren, vägguttaget – men han behöver liksom inte slicka för det. Han bara lägger tungan där, och så tar han bort den bara för att lägga tillbaka den. Det är hans sätt att utforska och lära sig, antar jag. Det lustiga där är att han liksom försöker ta saker med munnen först, och om han inte når då så tar han handen. Han kan alltså gapa en halvmeter bort och bli förvånad över att saken inte känns mot tungan.

Jag blir ofta full i skratt när jag tittar på hur han tar sig an saker och ting. Det är bättre än TV.

Kommentera