Simon ligger bredvid mig i sängen och ammar. Han är egentligen mätt, men snuttar så han får en napp i munnen istället. Då och då vrider han bort huvudet mot Björns håll. Fram och tillbaka, fram och tillbaka vrider han huvudet.
Björn får ett av sina göteborsryck:
”Hur går det med tuttfisket Simon, nappar det?”
Jag tittar på Björn , som fortsätter:
”Ja, han ser ut som att han pimplar.”
”Ha. Ha.”
Jag måste erkänna att det här var en av hans bättre.