som ett mjukisdjur

Jag var inne i en affär en sväng för att fördriva tiden medan jag väntade på bussen. Jag hade 7 minuter och det var kallt ute. Helt nära kassan hängde sagolikt mjuka tröjor av modell Oformlig på 70% rea, så jag parkerade mig där och stod och var helt nöjd, i en minut eller två, med att bara klappa på dem.

Sedan smög sig tanken på att skiljas från dem in i periferin. Jag tänkte: Jag kommer att ångra mig. Jag tänkte: När jag ångrar mig och kommer tillbaka är de slut. Jag tänkte: Jag BEHÖVER FAKTISKT en sån här.

Jag köpte en, utan att prova den, och undrade om jag skulle få ångra det.

Nu bor jag i den.

mjukiste

Den är gjord av återvunnen polyester. Den är som en morgonrock man inte måste hålla på att rätta till för att det inte ska dra kallt. En halv morgonrock.

halv morgonrock

Björn säger att jag ser ut som en säl i den. Han har rätt, förstås, men jag får ju ha ett MJUKISDJUR på mig. Vad bryr jag mig om utseende? Mina tjusiga dagar har tagit ett sabbatsår; smink, snygga kläder, till och med underhåll av ögonbryn har tappat nästan all sin charm.

Nu är det sältröjor, te och trött kropp som gäller.

sen kom REAN

Jag som svor på att aldrig, ALDRIG börja samla på mig babypryttlar innan han som de är avsedda för är här.

Till julen var jag noga med att informera alla som kunde tänkas vilja ge oss julklapp om att jag av vidskepliga och andra dunkla skäl inte, men alltså under inga omständigheter, ville ha bebisgrejer.

Detta åtlyddes motvilligt. Sen kom rean.

Till mitt försvar så fanns det faktiskt en annan anledning till inköpet än att ”det var ju så söööött”. Det är förresten inte speciellt sött, btw.

haremsbyxa

Hursomhelst. Jag tänker att det finns risk att jag får tid över innan förlossningen – min barnmorska kommer med hot om mammaledighet med start minst en vecka innan beräknat datum – och då, mina vänner, då kommer min fantasi och otålighet få fritt spelrum och jag kommer desperat behöva ha någonting för händer.

Jag ska alltså använda dessa som mall till att sy babykläder av våra gamla avdankade kläder.

Vi har lite mer grejer, men det är sådant som mamma sparat sen vi var små. Tror mamma stickat lite och så farmor förstås.

ärvda kläder

Vaggan från när jag var liten har vi också — eller kommer ha efter flytten 28/2, samt vaggan från Annette som ingen verkar veta riktigt var den är men den kryper säkert fram så småningom. Vi tänker att vi kan ha den ena på landet i så fall 🙂

Det här är inte ett riktigt inlägg!

Ge mig en chans att komma igång; kom tillbaka om en vecka så ska jag berätta om hur jag INTE förstår mig på allt det här tjafset som jag som gravid tydligen obligatoriskt måste genomgå.
– Varför pillar främmande människor mig på magen?
– Varför är kommentarer om min fysik plötsligt tillåtna?
– Varför såg min bild av detta helt annorlunda ut innan jag hade turen att få bli gravid?
– Varför kan jag inte låta bli att gilla att folk springer runt med mentala crash pads runt mig?