Jag plockar upp min teaser om Italienresan, bättre sent än aldrig.
Lång dubbelledighet
Björn går på semester efter midsommar. När semestern är slut tar hans föräldraledighet vid, vi kör våra dubbeldagar då så att vi är lediga länge tillsammans. Ungefär 8 veckor blir det
2 av dessa veckor har vi valt att förlägga till Toscana i juli. Ingen av oss har varit där med vi har vänner som har det och varmt rekommenderar alltihop.
Vi ska hyra bil och bo på 3 olika ställen. Allt är bokat och klart. Sen kom vi på att
- vi behöver en barnvagn som tar mindre plats i bilen, och
- Adrian har inget pass.
En till barnvagn
Barnvagnen hittade vi på Blocket till slut. Hon som sålde den hade inte själv använt den, den kom från ett lager efter ett dödsbo. Hon ville ha 1800 kr för den, utan tillbehör och med avskavt handtagsskum, men när ingen nappade gav hon upp och jag fick den för 1000 kr.
Det visade sig att Maclaren Twin Techno Champagne inte tillverkas längre, men vagnen verkar oanvänd. Regnskyddet hade fortfarande skyddspapper kvar när jag vek upp det för att prova. Jag fick även med åkpåsar, huvudkuddar för nyfödd och myggnät. Hjulen är nästan utan märken.
Simon följde med och provsatt när jag skulle titta på den. Han godkände den entusiastiskt, men det kan ha haft att göra med att han fick en leksaksborrmaskin av hon som sålde eftersom hennes son vuxit ifrån den.
Man kan fälla ryggstödet nästan helt, så Adrian provlåg och jag tror det blir bra det här. Jag hoppas att det var ett bra köp… det visar sig.
Nu har vi 3 olika barnvagnar, 4 om man räknar med den som ska säljas.
Pass
Jag var med Adrian till Polisen igår efter lunch och lämnade in pappret med Björns bevittnade medgivande, och så skulle pojken fotas.
När jag gjorde detta med Simon så plockade herrn bakom disken bara fram en digitalkamera, gav mig ett buckligt vitt kuvert att hålla upp bakom Simons huvud och på 2 försök var det klart. Men igår stod Monsieur Envis bakom disken, och Adrian skulle absolut fotas i den vanliga fotomaskinen för vuxna. Jag fick ett vitt kuvert. Jag höll Adrian med ena armen, och efter omständlig instruktion höll jag kuvertet framför mitt eget ansikte.
”Flytta honom lite till vänster…”
Jag bökade med 9 kilo hösäck i enarmsfamnen.
”För mycket… Nu är han ur bild… Nu har han ena handen i munnen…”
Jag fick mjölksyra i armen, och prövade att ställa ungen på den runda barstolen, avsedd för vuxna som fotas, istället. Han började hoppa överlyckligt, som han alltid gör i den positionen. Genom sin lucka halade Monsieur Envis fram en jättelång bambupinne med en babyskallra fastsurrad i änden, och började banka med den mot fotomaskinens övre del. Adrian skrattade glatt mot Monsieur Envis, som multitaskade hellre än bra med ett öga på sin dataskärm, det andra på Adrian, ena handen på datamusen medan den andra höll i bambupinnen som misshandlade fotomaskinen, vilken blinkade hej vilt i sina försök att fånga min sons uppmärksamhet – eller min son över huvud taget – på bild. Det var typ disko bakom draperiet till vår fålla, Adrian studsade så att barstolen var nära att välta och spektaklet antog statisk styrketräningsnivå när jag försökte hålla honom stilla i luften.
”Jag antar att det är meningen att han ska titta mot skallran? För i så fall har jag nåt annat vi kan hänga där…” flåsade jag. Svetten rann stilla längs ryggen, det sög i armarna och Adrian hade fantastiskt roligt åt alla håll utom ett.
”Jo, vänta, jag tror han lugnar ner sig snart,” sa Monsieur Tjurskalle.
”Hah! … Tror du?”
2 minuter senare skulle jag godkänna fotot, men jag var inte i skick att ha åsikter om hur lobotomerad min pojke skulle få se ut på sitt första pass så det var ett tvärt ”perfekt!” och så fick vi gå.
Nu hoppas vi bara på att vi hinner få det innan vi ska åka, för flyget går den 4e juli. Men han sa att det bara skulle ta en vecka.
SaveSave
SaveSave
SaveSave
SaveSave
SaveSave
Det är bra karma att dela med sig:
Gilla detta:
Gilla Laddar in …
