När man inte får sova står tiden still

Gnällvarning.

Det känns så ***** hopplöst när klockan hunnit bli 02:23 och man sedan 23:20 aldrig ens hunnit få ner pulsen mellan hostattackerna. Bebisen som lyckas sova genom dem vaknar till ibland och ger svar på tal med egna attacker. När man till slut lyckas somna är det bara för att vakna av babyhostningar, eller hysterisk babysovgråt på grund av magknip, nappill och till slut av att övriga familjen går upp.

”Det är bara att vänta ut”, sa man. ”Det går över”, la man till.

Utan sömn saktar tiden ner och blir evighetsseg. ”Det går över.” Jo, men INTE OM TIDEN STÅR STILL.

Jag har träningsvärk i hela bålen. Luftrören är ömma. Jag får huvudvärk av trycket från hostan och jag svettas som i juli i somras. Jag kommer ha de föräldraledigas mest vältränade mage innan det här är över. Resten av mig kommer väl däremot se ut som det gör nu så jag får skynda mig att träna ikapp så jag blir proportionerlig igen sen.

Gick till apoteket i lördags efter en ovanligt livlig natt, men kan man tänka sig, ALL hostmedicin avråds å det starkaste till ammande kvinnor. Jag var nästan beredd att avsäga mig amningen på plats. Nästan. De tillät mig köpa Noskapin, mot torr rethosta. De är inte det jag lider av men jag tar vad som helst.

Länge leve våren. Då kan man i alla fall sova.*

 


*pollenallergiker

Uppdatering av lösa trådar

Jag kom på att jag är lite dålig på att följa upp när saker och ting planar ut eller löser sig, så här kommer en kort uppdatering. Säg till om jag glömt nåt.

Simons vampyrfasoner

Simons vampyrfasoner har avtagit, men igår när jag hämtade honom på föris berättade en av personalen att han på morgonen närmat sig en annan unge, uppenbarligen med bitande uppsåt. Då hade en tredje unge, ännu mindre än Simon, gått emellan och ropat ”NEJ!”. Simon hade blivit alldeles paff, accepterat och vänt på klacken.
Det är bra att andra barn också säger ifrån, kanske blir det mer effektivt så. Man kan alltid hoppas.

Apropå det, med tanke på hans trögstartade språk, så kollades ordförrådet på 18-månaderskollen på BVC. Eftersom han visserligen kommunicerade men inte hade så många ord så bokades ett återbesök för språkkoll i samband med att han fyller 2 år, vilket han gör i april.

Simons öga

Simons öga fick sig en ordentlig törn, eller kanske rättare sagt ett ordentligt skohorn, för en tid sedan. Ögat tejpades på akuten, och slutet på den historien är att den sista tejpbiten pillades bort 3 dagar senare. Då hade såret läkt så pass att det inte gjorde nåt att tejpen försvann, och i dagsläget är där ett märke men inte mycket mer.
Jag var lite orolig för att läkningsprocessen skulle passera genom blåtirestadiet som det gjorde för min mamma när hon trillade på skidor, men det slapp vi.

Simons hosta

Simons hosta har vi varit till läkaren med några gånger nu, han har som sagt hostat och smårosslat i flera månader. Förra gången vi var där fick vi Ventoline, en luftrörsvidgande medicin, men den hade ingen nämnvärd effekt. Igår var vi där igen och fick kortisonspray som man ska andas in, men den har vi inte hämtat ut ännu (tidsbrist). Vi har haft luftfuktare inne i hans rum, men jag kan inte säga att det hjälpt heller och nu sa läkaren att luftfuktare är bakteriespridare om inte daglig manisk rengöring sker.

Adrians förkylning

Adrians förkylning tycks oförändrad; han hostar en del, snorar en hel del, har en lätt temphöjning men är pigg och alert i övrigt.

Adrians BVC-status

Vi var där i veckan för tremånadersbesöket. Han fick 2 vaccinationssprutor, samtidigt i båda låren, samt fortsättningen på rotavirusvaccinet. Han vägdes och mättes, och ett extra besök om en månad för vägning bokades vilket för oss till…

Amningen

Det har ju varit lite si och så med den, aktuell status är att det funkar men eftersom ungen inte går upp i vikt lika fort som han tydligen förväntas så har vi nu börjat dryga ut amningen ännu mer med ersättning. Förut fick han en flaska på kvällen bara men nu är vi uppe i 2 om dagen, ibland 3 men det är sällan än så länge. Detta leder till att jag producerar lite mindre mjölk, men jag känner att fine, då får det väl vara så då. Nu känns det åtminstone som att det ebbar ut på naturlig väg.

På tal om ebba ut så är jag nu inne i den där lite ledsamma fasen när man tappar allt hår man inte tappade under graviditeten. Det är oroväckande mängder jag fullständigt ofrivilligt lämnar efter mig precis överallt… Jag är i dagsläget fascinerad över att fortfarande ha hår kvar att tappa. 


PS. Min nacke är fortfarande kass. Alltså seriöst, tips från mig till dig: FÅ ALDRIG NACKSPÄRR.