Ibland känns det lite för bra för att vara sant. Kan det verkligen vara så att sommaren är här, äntligen?
Mynta for dummies
Steg 1: Köp en frisk ekologisk mynta, utan ohyra om det går.
Steg 2: Ordna med någon som underhåller publiken.
Steg 3: Plantera. Blanda lite såpa med vatten och spraya myntan, då dör bladlössen du inte såg när du köpte den.
Steg 4: Kom ihåg att vattna.
Steg 5: När monstret tagit sig, se till att hålla den i trim annars tar den över.
Det godaste man kan göra med mynta är myntate: mycket mynta, minst en kvist, i en tekopp, tevatten över det och sedan en hel del socker. Vill man kan man även ha i neutralt grönt te. Här kommer lite fler tips på vad man kan göra med myntan:
Jag hade en mynta en gång som bodde i en sån där jättestor självvattnande kruka med hjul under från Ikea. I krukan bodde även en basilika. En solig morgon la jag märke till att det växte mynta ur basilikan. Jag tittade efter och blev full i skratt för myntan hade, inkognito, gjort en bro av en stjälk tvärs över basilikan och lagt brofästet i jorden på andra sidan. Från bron växte starka och fina myntasjälkar som tog solen mitt framför näsan på basilikan.
”Inget går upp mot en pungspark…
…som start på helgen.”
Björn tillkännager morgontrött sitt konstaterande med en pigg Simon på bröstet. Simon låg först bredvid och myste – eller vi försökte tappert i alla fall – men trixade till sig den bättre platsen genom att ge sin far en välriktad spark.
Jag är fortfarande krasslig och jättetrött. Hur länge håller sånt här i sig egentligen…? Frågan är relevant; jag är väldigt, väldigt sällan sjuk. Det händer att jag är dålig, men nästan aldrig förkyld. Jag var förkyld en gång för bara några veckor sen men gången innan dess måste ha varit 2013. Ska det vara såhär nu? Dippar mitt emunförsvar för att jag fött barn? Är det schysst, verkligen? Var är rättvisan i det? Jag bara undrar.
Jag tror mina ögon dessutom håller högre temperatur än resten av mig.
Jag har feber.
I ögonen.
Sovmorgon
Jag vaknar kl 05 av Simons ryggsim. Han sover, men hans lilla kropp jobbar ut gaser (bland annat) så jag petar Björn i revbenet.
”Blöja?” säger han och reser sig.
Jag kan inte göra sådär – resa mig andetaget efter att jag vaknat. Möjligen när jag försovit mig, men till och med när jag tar på mig byxor med ena handen och borstar håret med den andra i försovningsfrenetisk stress ifrågasätter jag om det verkligen är värt obehaget av att inte ha fått vakna i lugn och ro, och har alternativet att gå och lägga mig igen som ett seriöst förslag i tankarna.
Därför är det bättre att Björn tar de nattliga blöjbytena. Han hinner göra det innan Simon får ett utbrott, och jag får vakna lite långsammare innan han ska ammas.
Kepsmössa eller meps?
Kepsmössa eller meps, kärt barn har många namn!
”Vad är det för skillnad på meps och keps?” undrade Björn när jag stolt höll upp mitt senaste babytrams.
”…?” svarade jag strategiskt. Jag är inte så säker, utöver att det såklart ÄR skillnad.
Visst är den fin? Jag hittade Ängel by Angelina på Instagram, bra pris och det tog ungefär 2 veckor att få den efter att ha valt bland tygerna i en evighet.
Det här inlägget är inte sponsrat by the way, man måste stötta de små hantverkarna, det är viktigt.
Simon fasar
Simon går igenom en till fas, vilket får oss att se fram emot när han går att lägga ifrån sig igen utan så mycket strul.
Igår kunde han bara sova på mig, och vaknade dessutom ganska tidigt så han var trött och kinkig mer eller mindre hela dan, vilket till slut gjorde mig precis lika trött och kinkig. Bärsjal var bara att glömma. Babysitter var ok i 5 minuter. Jag tilläts ändå nästan äta upp min lunch innan världen tydligen återigen rasade. Det ENDA som gav lugn och ro var att lägga sig under honom i soffan. Jag ogillar verkligen Lucky Dog på 4:an, apropå det.
Efter att han vrålat förtvivlat oavbrutet i 2 timmar igår kväll kom vi överens om att det mest humana var att lägga honom en timme tidigare, och hoppas på att han helt magiskt skulle sova lika länge som vanligt i alla fall.
Det gjorde han inte.
Idag har vi haft lite samma visa, nästan, med den skillnaden att jag av outgrundlig anledning blivit sjuk och till följd av det blir yr när Simon vrålar och när bilderna växlar för fort på TV.
Men det är lugnt ändå.
Midsommarhelgen
Historien bakom midsommar finns att se i en 13 minuter lång dokumentärfilm på SVT Play som jag inte lyckas dela så ni får länken här istället. Intressant FYI: Små grodorna är ursprungligen en fransk militärmarsch.
Jag ljög när jag sa att enda gången vi såg solen var på vägen hem. Vi såg den faktiskt under kvällspromenaden med en gallskrikande bebis med magknip kvällen innan också.
Nu står och faller inte allting med solen förstås. Man kan dansa runt majstången i duggregn också, det handlar om hur man klär sig. Det finns inga dåliga kläder, eller hur var det?
I vilket fall som helst trivs vi lite bättre inomhus när det regnar, och Simon skrek till sig rejält med famntid både framför brasan, på pilatesbollen, i soffan och vid bordet av de vuxna med randiga tröjor.
Vi åker antagligen tillbaka nu till helgen igen, eftersom 1) jag har dåligt samvete över att vi lämnade diskmaskinen full precis innan Johans och Annes semester, 2) jag har dåligt samvete över att ha monterat ett halvt myggnät inne på toa (det blev över från vårt fönster, men tejpen räckte inte hela vägen runt inne på toa så jag vill ta med resten av nätet vi satte upp hemma), 3) vi vill komma igång och måla taket i rummet som så småningom kommer bli Simons eftersom vi ska lägga golv där sen under semestern.
Egentligen är det för att det är kul att fixa, och för att vi vill visa mamma landet för hon har ännu inte sett det.
Ni som ska ut i skärgården i sommar; se upp för fästingar, Robban och Maria fick flera under helgen.
Har verkligen alla nyfödda blå ögon?
Den enda gången vi såg solen under vår midsommarhelg var på vägen hem.
I sittgruppen bakom oss på båten hem satt en familj med ett litet barn som hade precis samma ljud för sig som Simon, så jag gissar att det inte var så stor åldersskillnad. Simon sov som vanligt, men den andra pojken (jag gissar på pojke eftersom han bar en stålmannendräkt) var vaken, frustrerad och gnällig; alltså hängde han en del över mammas axel. Detta råkade ge mig full utsikt och dra mig baklänges, ungen hade bruna ögon.
Jag har som sagt fått höra att ALLA nyfödda har blå ögon.
Alltså… alltså kan Simon inte längre klassas som nyfödd (!!) och kommer alltid ha blå ögon, eller så stämmer inte regeln.
Man kan ju inte låta det stanna där, så jag tog äntligen och gogglade saken. Allt om Vetenskap förklarar kort och enkelt:
Nästan alla barn med europeisk härkomst föds med klarblåa ögon. Färgen mörknar dock ganska fort då ögonen utsätts för ultraviolett ljus. Ett barns slutgiltiga ögonfärg bestäms av hur mycket melanin, samma pigment som ger färg åt huden och håret, som produceras i ögonen.
En liten mängd melanin betyder att ögonen fortsätter att vara blåa, en stor mängd melanin medför svarta eller mörkbruna ögon och mängder däremellan leder till gröna, gråa eller ljusbruna ögon.
Färgen brukar normalt sett ha stabiliserats inom sex månader.
Barn med afrikanskt eller asiatiskt ursprung har emellertid mer melanin redan från början och får därför mörka ögon redan när de föds, även om färgen vanligtvis mörknar ytterligare under det första halvåret.