Världens bästa babycafé med babypyssel

I tisdags förra veckan var jag och Simon på babycafé på öppna förskolan ett par tunnelbanestationer härifrån. Öppna förskolor finns ju överallt, vi hade dittills bara varit på Svenska Kyrkans och det var ju som sagt inte helt lyckat, men den här hade jag hört talas om i föräldragruppen att den skulle vara speciellt bra.

Det var den.

De har sångstund varje dag kl 10 och kl 14, vi var där kl 10 och det var en hel del bebbar med föräldrar där. Alla fick inte plats på mattan men det gjorde ingenting. Det var egentligen väldigt anspråkslöst, en tant som sjöng små mysiga vanliga sånger – mors lilla Olle, imse vimse spindel, och flera av de där jag inte kan namnet på (”på havets vågade-vågade-våg jag tror jag sågade-sågade-såg”) – och träffade rätt toner för det mesta och det räckte gott och väl. Sångtanterna i Kyrkan sjöng upp innan sångstunden, de lät som om de var vana att hålla konsert i kyrkan, men med den här damen kändes det mycket lugnare, stillsammare, och opretto. Jätteskönt. Simon tyckte det var jättekul, han var så taggad att han inte hade ro att sitta still, så jag höll honom stående mot de andra i ringen och han steppade till sången, flinade mot alla och dreglade kopiöst.

Det visade sig att på tisdagar har de även gipsgjutning i ateljén, för avtryck av babyhänder och -fötter. Om man ville kunde man ta med egen ram och gjuta direkt i den.

Igår var vi på plats igen, och jag frågade sångdamen om en ram jag har hemma som är mer hylla än ram, om man kan gjuta direkt i den osv. Vi kom överens om att hon skulle fundera på en lösning till nästa tisdag och jag skulle ta med mig ramen då och så löser vi det tillsammans.

Tanken på att gjuta Simons avtryck i gips har aldrig slagit mig, men det kan ju vara en kul grej att ha. Om man gör det snyggt så är det en mysig grej att ha på väggen. Jag skulle aldrig ha kommit på tanken om de inte hade haft en ateljé där. De gör tydligen även avtryck i färg som man kan sätta på tex lakan, vilket gav mig en idé om vad jag ska göra med min testmössa.

Det är nämligen så att jag håller på att arbeta fram (ja, varför göra nånting enkelt, varför ta nåt från nätet när man kan återuppfinna helt själv) ett mönster för babymössa, och för varje version jag gör så syr jag upp ett ex och testar på Simon. Första försöket blev som bekant inte helt rätt, mössan är bucklig och alldeles för stor.byxsuccé

svart bebismössaAndra försöket, en svart mössa, blev liksom fyrkantigt. Inget fel, men inte den form som jag vill ha. Det är synd att slänga den, eftersom det egentligen inte är nåt fel, så jag tänker att jag ska trycka en Simonhand eller Simonfot på den och så kan vi ha den ändå.

Tredje försöket är en vändbar modell, bättre passform denna gång så jag tror att jag har hittat rätt.

Det går jättefort att sy en mössa, hur enkelt som helst egentligen. Jag använder gamla överblivna stuvar från klänningar jag sytt till mig själv 🙂

vändbar mössa

2 thoughts on “Världens bästa babycafé med babypyssel

Kommentera