TonårsBjörn kallade det för teklad

Från en teälskare till en annan (?). Det här har inget med barn att göra för en gångs skull, men det har med mig och min mentala stabilitet att göra – dvs det handlar om te.

Jag har hittat en blogg om te (tips), där ett av inläggen tipsar om choklad-te. Alltså te med en rad mörk choklad i.

Jag älskar mitt te, det är min snuttefilt, och jag älskar choklad. Det bara måste vara den bästa kombon ever.

”Det där kom jag på för länge sen” sa Björn, tenörden, när jag eld och lågor över idén likt en präst på ett väckelsemöte skulle värva honom. ”Jag kallade det för teklad.”

Helt typiskt för min man så kom inget omdöme, ingen åsikt om detta, så jag körde.

Jag skippade strösslandet av tekoppskanten – dvs jag skippade allt utom att stoppa choklad i teet – och det blev inte riktigt som på bilden. Chokladen lämnade bromsspår på kanten där den omedelbart började lösas upp och lägga sig i små geggiga smulor på botten.

te med choklad

Masala Chai från Kahls. Rullat svart Assam-te, kardemumma, kanel, ingefära, kryddnejlika och svartpeppar. Drick med lite mjölk i.

Mitt te – dvs inte mitt te, som jag odlar och torkar själv (hah), utan mitt favoritte – är det godaste jag någonsin hållit i. Har du inte testat Kahls Masala Chai så gör det (det säljs på Indiska som trekantiga tepåsar i plåtburk och kostar passande nog tre gånger så mycket som enkilospåsen jag köper på Presenterian i centrum).

Chokladen jag använde var en bitter 70% mörk historia från Lindt, också jättegod för sig, men alltså… det blev ingen hit så jag hällde i mjölk.

Det blev ännu värre.

Jag ska testa igen, men seriöst den här gången för det måste ju vara jättegott, egentligen. Annat te, annan choklad, sockrade kanter.

 


ej sponsrat