Tiden går och minnena blir suddiga i farten. Det har varit två tröga månader där förkylningarna avlöst varandra – eller bara vägrat ge sig – och funderingarna likaså. Hurra för november! Äh, jag bara skoja. November kan ta sig nånstans. September och oktober bjöd ganska länge på det där underbara höstvädret som egentligen är min favoritårstid, du vet, när de färgglada bladen fortfarande sitter fast på träden och vinden fortfarande luktar gott.
Många tycker att det känns lite tungt såhär års. Jag brukar inte påverkas så mycket av just Hösten, men jag tycker nog att i år är det ovanligt segt. Fast i mitt fall är det inte specifikt höstrelaterat … i och för sig.
Hursomhelst, jag ser fram emot decembers resa, glittrande fönsterljus och glada mys. Länge leve snön! Då blir det ljusare och inte alls lika ruggigt. Dessutom planerar vi en ny skidresa (Björnrike avskräckte inte tillräckligt) i mars, och det är verkligen nåt jag ser fram emot.
Här är September och Oktobers mest lästa, kolla om du missade nåt.
Hipp hipp! Beskrev härom dan Adrian för en kompis som inte sett honom på jättelänge, och sa att det inte är så mycket bebis kvar i honom, nu är han mer ett ”barn”, med en egen liten personlighet. Sen började jag skratta högt åt mig själv, för att jag sa ”liten”.
En liten seriös tankepaus i vardagen. Hur tänker du kring hur vi beter oss med våra barn; hur vi trippar på tå kring ämnet med folk vi inte känner, hur vi tyst dömer andra i mataffären, hur vi reagerar när folk korrigerar barn som inte är deras egna?
Augusti kom som en virvel, drog oss med sig och kastade ut oss på andra sidan september. Jag vet inte vad som hände, men fort gick det! Det var i samband med semesterns slut, återgång till skola och förskola, jobb och vardag, och sedan också praktik för mig som vi tappade räkningen på dagarna. Samtidigt har det hänt mycket på kort tid även i mina vänners liv, men av mer ovanlig karaktär, vilket gjort att mycket mer fokus än vanligt legat på dem.
Nu är det lugnare, vi landar springande i höstens kyliga morgnar och vardagen rullar på i normal fart – dvs ganska fort. Mina vänner rätar upp sig en efter en från sina respektive … hm, förehavanden … , värmen är borta, det är lättare att andas och jag ser med viss förväntan på vad hösten kan ha att komma med.
Oooh, apropå det! Vi har bokat en vecka i Björnrike i vinter. Första skidsemestern för oss som familj! Mamma och Jonas följer också med, det ska bli så kul, jag vet knappt vilken fot jag ska stå på!
Prenumerera på Mammatrams blogginlägg! Du får dem på mailen när de publiceras, hur trevligt som helst! Jag delar aldrig med mig av dina uppgifter, du är trygg här och du kan avprenumerera när som helst. Får du ingen mailbekräftelse så kolla spamfiltret.
