Påskafton ur ett vetenskapligt perspektiv

Jag lovar för mycket med en så högtravande rubrik; här följer ingen vetenskaplig djupdykning i påskfirandets ursprung från min sida, även om Simon försökte få till en i lördags.

”Hur är det PÅ RIKTIGT?”

Han frågar så mycket, den pojken, och lyssnar på svaren gör han också. Varför-perioden är ett minne blott, nu efterfrågas sanningar och det blir komplicerat med sanningar och historiska fakta när det kommer till påskens ursprung … Så vad gör jag, när min vetgirige son hänger på trekvarten över ryggen och pepprar mig med frågor på självaste påskafton? Jo, jag plockar fram en liten blåtandshögtalare, och hittar (hör och häpna) ett avsnitt om just detta på Vetenskapsradion.

Vi har lyssnat en del på Underverksklubben och Äventyrsklubben, vilket Adrian nu förälskat sig i och kör på repeat i sitt rum för övrigt, men Vetenskapsradion är för en äldre publik så jag trodde inte det skulle hålla.

Det höll. ”Vem var den historiske Jesus?” i 20 min avbröts endast av följdfrågor, samt ett kort gräl om isbitar. Fantastiskt. Ibland tänker jag att vi inte utmanar honom tillräckligt – Simon alltså, inte Jesus. Vi är inte religiösa. Tänk, om två veckor fyller han 6 år …!

Påskmiddag med skattjakt hos mormor

Jag skrattar fortfarande vid minnet av den förra skattjakten hos min mamma, men jag måste säga att i år överträffade hon sig själv. Äggen fanns gömda hos hennes grannar (utanför) och Simon kunde nästan läsa sin karta själv. Jonas och Emma var också där, maten var jättegod som alltid och sen var det dags för efterrätt.

”Jag tänkte vi skulle dekorera tårtan,” sa mamma från köket. ”Det kanske du kan hjälpa mig med, Lisa?”

Hon satte en sprits (heter det så?) fylld med grädde i händerna på mig och bad mig ”göra nåt”.

”Jag borde ha tränat på nåt innan,” konstaterade jag efter att ha försökt göra en virvel över hela tårtan. Mer och mer kreativa försök att rädda dagispysslet genomfördes och tillslut ombads jag att ”göra små toppar” överallt. Sen ströddes godisägg över kalaset och allt var väl igen.

Efter middan tittade pojkarna på film medan vi andra faktiskt kunde sitta och prata ganska länge. Så länge att vi åkte hem en hel timme senare än vi brukar. Det märks att barnen blir större; för ett år sen hade vi inte kunnat vara kvar så länge.

Påskäggsjakt, påskrisjakt och påskharens vara eller icke vara

Påskriset

Vi har pysslat en del den här påsken, och det första vi gav oss på var påskriset.

Eftersom vi är två pollenallergiker och vi ogärna har blommande kvistar inomhus, så valde vi att leta rätt på eget påskris ute.

Eller ja, JAG letade. De andra bidrog värdefullt genom att klättra i träd. Men vi fick ihop ett gäng döda grenar till slut, som vi tog hem och band ihop till nån sorts gles grenbukett.

Jag hade köpt lite fjädrar och dekorationsägg, så detta hängdes entusiastiskt på grenbuketten efter middagen på skärtorsdag. Långfredag innehöll en hel del dekorationspyssel, varav vissa saker blev så pass klara att de gick att hänga upp, till och med.

påskpyssel

Ingen vanlig påsk

Påsken förra året sköts fram en vecka på grund av sjukdom, men våren 2020 är speciell så det här med att ”skjuta fram” är nästan detsamma som att säga ”vi tar det nästa år”. Det går förstås inte an, så istället för att fira som vi brukar med familjen så åt vi lunch med min mor över facetime. Inte samma sak som att ses, men med tanke på hennes magsjuka så var det nog bättre än det skulle varit om folk inte beordrats att hålla sig hemma (för då skulle vi inte ha setts alls).

Påskharen

Efter lunch sov pojkarna, och de gick lydigt och la sig eftersom jag sa att påskharen kanske inte vågar sig fram med äggen om barnen i huset är vakna.

”Finns påskharen på riktigt?” frågade Simon storögt.

”Det är många som tror det,” svarade jag diplomatiskt.

”Har du eller pappa sett honom?”

”Nej, aldrig. Men han är inte känd för att vilja visa sig hemma hos folk. Han är skygg.”

”Vad är skygg?”

”Blyg. Eller rädd. Eller kanske lite av båda.”

Det är svårt att inte blåljuga, och samtidigt inte ta ifrån dem småbarnsmagin.

Påskäggsjakt

Hursomhelst, medan de sov så förberedde jag en påskäggsjakt jag googlat fram och köpt som pdf.

Vår påskäggsjakt startade efter mellis (godis ska helst inte landa i tom mage) och det gällde hönan Agda som fått sina 6 ägg stulna av busiga kycklingar. Ledtrådar och utmaningar avlöste varandra tills båda pojkarna stövlade iväg i full karriär mot brevlådan. Den var förstås låst, som alltid, så full fart tillbaka till köket och rörande samarbete kring kökspallen för att klättra upp till kroken och hämta brevlådenyckeln. Fyra snabba små fötter trummade gruset hela vägen tillbaka till brevlådan igen, Simon trixade koncentrerat med nyckeln, vred om, och där inne stod två gula filtkorgar med varsitt påskägg i.

påskäggsjakt

Godis

”Får de äta godis nu?” frågade pappa när vi åt middag senare tillsamans med honom och marmor Pia över facetime.

Svaret är ja. Vi kan inte hålla dem borta från det ändå, med kalas och högtider och allt vad det är. De var sockerfria båda två fram till 3 år, och det är vi nöjda med. Vi är fortfarande restriktiva och köper som regel inte godis till dem, men nu är det påsk och då är det speciellt. Dessutom kom ju godiset från påskharen.

Yep.

Jag hade lagt – förlåt, PÅSKHAREN hade lagt i 5 st olika påskgodisbitar, ett Kinderägg som jag trodde innehöll Pyjamashjältepryl, 3 st bitar torkad mango och en klämmis i varje ägg. Adrian och Simon har aldrig fått något Kinderägg och eftersom de ser på reklamfria barnprogram så kände de inte till grejen med dem. Bokstavligen.

Jag filmade Adrian när han tog en tugga ur sitt chokladägg, konstaterade hålet som blev och sen förvånat, misstroget och upprymt på samma gång som i en reklamfilm utbrast:

”Det ÄR nånting där inne! Ett ägg till!”

påskäggsjakt
Varför Adrian är pepparkaka? Jag undrade också, och han hälsar att det är för att det är påsk, såklart. Duh.

Kinderägget visade sig innehålla en fullständigt värdelös pryl. I alla fall det ena. Alltså ännu sämre än vad men kan förvänta sig ur ett Kinderägg.

”Det här är ju jätte … tråkigt!” utbrast Simon när han tittat en stund på det som trillade ut ur hans chokladägg. ”Ni måste säga till påskharen att inte köpa fler såna hära,” fortsatte han men jag avstyrde vidare diskussion om just det genom att ändra fokus:

”Vissa tror att påskharen är som trädanden i Drakens trädgård, och bajsar godis.”

Båda två tittade på mig, och började gapskratta. Att prata om bajs är jättebra om man vill ändra riktningen på ett samtal med dem.

påskäggsjakt

Allt som allt så blev det riktigt mysigt. Björn blev alldeles rörd av Simons engagemang under deras påskäggsjakt, och han drog ivrigt med sig Adrian som alltså tyckte det var väldigt kul han också. Pdf:en jag köpte var värt priset, jag menar 169 kr för något vi kommer kunna återanvända nästa år igen och som barnen uppskattade så mycket, det är en väldigt rimlig peng. Jag känner flera som skulle säga att men vaddå, det där kan man ju göra själv – och så är det förstås. Det är bara det, att jag skulle inte ha gjort det själv.


Ej sponsrade länkar

Bilder för påskpyssel: Pixabay.
Tips: filtrera på Illustrations eller Vector graphics.

Påskäggsjakt-pdf: Grapevine.

Gula kaninkorgar: Coop Forum.

Påskägg och påskmiddag hos mormor

Eftersom Adrian var magsjuk under påskhelgen så blev påskfirandet hos min mor framskjutet en vecka. Det är alltid så hjärtevärmande kul att se familj anstränga sig för pojkarna – jag menar, vår familj ställer alltid upp, men när de liksom gör ännu mer än så. Mamma hade gjort påskägg med torkad frukt, en leksaksbil, ballonger och sån där serpentin-tuta, gömt dem och ritat skattkartor till våra små pojkar som sen tomtade runt och letade med varsin kartläsare (min bror Jonas och Björn) efter sig.

Korrekt karta skala 1:80 över min mors lägenhet. Kan också vara ett legomonster. Eller båda.

Min mor är ett geni.

påskägg

Höjdpunkten

Det bästa med den kvällen, förutom påskäggen och efterrätten, var när Jonas visade Adrian hur man skulle blåsa i tutan, och Adrian stoppade fel ände i munnen. Med stadig ögonkontakt tittade han på Jonas, medan han långsamt drog i tutan som rullade upp sig inne i munnen på honom, med en blick som var lite anklagande men på samma gång förväntansfull. Det såg ut som ganska skickligt leksakstrolleri.

present i påskägg

Jag och mamma skrattade oss tårögda åt detta, men Jonas höll minen och sa neutralt:

”A, sådär kan man också göra, men då låter det inget.”

Adrian spottade ut serpentinänden, och vände och vred koncentrerat på den. Jag höll på att trilla av stolen, dels för att han var så rolig men också för att Simon, som förvisso greppat rätt ände, inte orkade blåsa ljud i sin tuta utan liksom gick runt och andades med den i munnen. Påminde rätt mycket om en orm – tungan som far ut och in, du vet.

I övrigt blev det inte mycket påskfirande för oss i år. Hade annars gärna gjort ett eget påskägg, som det för 2 år sen. Det var tider det.

påskägg för vuxna

PS: Glöm inte läsarundersökningen, ovärderliga du. Tar max en minut, du hittar den här (klicka på bilden):

Jag kommer att dö sockerdöden

Vi har fått påskägg på jobbet…

påskägg

Hur, jag menar HUR kan jag förväntas sitta med detta på nästan en hel armlängds avstånd utan att röra?

Jag kommer att sockerchocka min unge så till den grad att han kanske vill komma ut, stackarn. Jag måste jobba på min självdisciplin, det funkar inte med mitt jobb att han kommer ut nu.