Oväntad tid över

Ja, tanken på att jag skulle kunna sitta med datorn när Simon är vaken har varit som ett okunnigt skämt hittills, men idag händer det!

Jag har suttit här i fåtöljen nu i säkert nästan en kvart medan Monsieur kämpar på i soffan. Han är frustrerad över att inte kunna krypa, så han jobbar på det.

Vi ska gå ut snart, men jag väntar tills han tröttnar på sin krypträning för det är svårt att vara fysiskt aktiv i vagnen utan att få spel, så det här är nyttigt. Och ganska skönt för mig… Alltså det känns som att jag myglar, du vet som om man sitter på arbetstid och kollar på film eller nåt. Jag BORDE ta med honom ut NU, ungefär. Det är inte meningen att det ska vara lugn och ro medan han är vaken, osv. Jag måste förklara verbalt för mig själv att jag har rätt som inte gör nånting nu…

Det blir en lugn prommis sen tror jag.