Förtjusande stripp på café

Visst är det nåt alldeles förtjusande med att få sina byxor neddragna och underkläder vädrade offentligt, när man minst anar det?

Vilken kvinna som helst skulle hävda det opassande i detta, men nu handlar det inte om en kvinna. Nej, det handlar om Elton, 8 månader – denna rutinerade bebis som åker till Thailand och utvärderar den thailändska sjukvården, tror stenhårt på ensidiga dieter, bär hörselkåpor på sin egen fest och spelar svårflirtad så till den perfekta grad att hela marknadsföringsvärlden skulle kunna lära av honom.

Vi var på café

Jag var iväg och träffade kusin Jonna och Elton på ett café efter skolan för ett tag sen. Märkligt hur det kan vara ibland. Barnfri sedan endast 4 timmar tillbaka sögs jag in i bebisens bubbla och skulle bonda med honom direkt. Det är som att det har blivit ett grundläggande behov hos mig att gosa med bebisar, trots att jag har fullt upp med mina egna ungar. Vad hände…? Hursomhelst, jag träffar dem inte så ofta att Elton minns mig än, tyvärr, så varje gång startar jag på noll.

Jag vet det. Elton vet det. Vi tittar på varandra några ögonblick, och sen börjar cirkusen. Jag står för all underhållning, och kämpar med tvåbarnsmoderns hela övertygelse om framgång som en tidsfråga. Elton tittar på, reserverat intresserad, och till slut får jag ett kort leende.

Det kan ha varit en grimas kombinerad med hur-många-fingrar-får-plats-i-munnen-leken, men jag väljer att tro att det var ett välförtjänat smil.

Sötnos.

SaveSave

SaveSave

SaveSave

Hurra för morfar

Pappa har varit på besök i 2 dagar nu, han kom i tisdags vid 16 och åkte hem idag vid 11. I tisdags kom lillebror på middag och igår var både han och Monika här, så jag höll i princip bara i Simon när han skulle äta eller bytas på. Vilken omväxling det är. Och vad lustigt, att man om dagarna i vanliga fall vill att han ska kunna underhålla sig själv stundvis så att man kan dammsuga, plocka ur diskmaskinen eller laga mat, tvätta, röja, gå på toa, duscha, renovera lite osv, och att nu när man hade händerna fria ville man helst bara ta tillbaka honom och kramas resten av dagen.

morfar styr upp
Morfar styrde upp både soffhänget och promenader

Jag förstår föräldrar som inte klarar av att släppa taget om sina barn… det gör jag, men med det sagt så tycker jag ändå inte det på nåt vis är ok.

Igår var jag på mammaträningen på Sats, utan Simon eftersom pappa tagit med honom på promenad. Jag kunde köra på ostört, vilket en del av mig beklagade eftersom jag inte fick några avbrott, blev helt slut väldigt fort och alltså sitter här med träningsvärk nu. Jag fick lite bebisabstinens där mitt i alltihop också, så jag började flirta med alla bebisar jag fick ögonkontakt med. Det kändes lite skevt efter ett tag, som att komma till träningen utan träningsskor eller nåt.

När vi kom hem från långpromenaden idag, då vi följde pappa till pendeln, fick Simon lunch och sen börjades det. ”Var är morfar?” sa han på bebis om och om igen, vände sig om åt alla håll och tittade och letade. Hur förklarar man för en bebbe att morfar kommer tillbaka om 2 månader?

Men jag lyckades distrahera honom till slut. Vem kunde ana att tvättkorgen skulle vara så kul?

Simon i tvättkorgen

Mormor

Mamma hade abstinens så hon kom och hälsade på efter jobbet i förrgår och åt middag med oss.

Medan vi åt tittade hon på Simon som satt på marken i sin babyseat:

”Han har blivit större. Fast inte tjockare.”

”Större hurdå som?”

Mamma gestikulerar runt sitt eget huvud.

”Han är längre.”

”Runt huvudet?”

”He he he nej han är längre. Mognare.”

”Ja du är en stor och mogen pojke nu, hör du det Simon?”

Simon spanar på oss med halvöppen mun från skuggan under sin mösskärm. En salivbubbla glittrar i solen mitt på underläppen. Han gör en träffsäker imitation av Homer Simpson som tänker på munkar:

”Häääää…”