Summering 2015

Jaaa…Vad ska man säga? Det hände så ovanligt många stora saker (2), och sen så ovanligt få olika saker i mitt och vårt liv, att det är svårt att skriva ihop en sammanfattning värd namnet. Jag menar, vi köpte hus och jag födde en unge som gjorde oss till föräldrar, men sen, i efterdyningarna av detta som höll i sig resten av året, så hände inte så mycket – i alla fall inte när man ställer det i relation till dessa 2 stora händelser.

Anyway, vardagen är vad som gör livet. Min pappa brukar visserligen säga att när man är 83 år och ser tillbaka på sitt liv så kommer alla de där dagarna man tillbringade på jobbet att flyta ihop till en grej, och så kommer man se mycket tydligare allting runt omkring som man fyllt sitt liv med. Då gäller det att inte ångra något. Jag håller med, men menar också att alla de där dagarna man tillbringar på jobbet inte får bli grå. Man spenderar alldeles för mycket tid, för stor del av sitt liv, där för att det bara ska vara värt en axelryckning.

Detta för oss till kärnan i resonemanget, min livsfilosofi: memento vivere, remember to live (typ). Jag har 12 veckor och en Thailandsresa kvar på min föräldraledighet, och jag börjar tycka det är lite jobbigt. I början av ledigheten tyckte jag det var skönt att vara hemma, det höll i sig ett par månader och sen längtade jag tillbaka till jobbet som bara den. Nu har jag äntligen börjat landa i att vara hemma, jag trivs. Jag längtar inte alls tillbaka längre.

Det är inte ett alternativ att vara hemma längre med Simon. Det är jätteviktigt att Björn får vara hemma med honom, kanske viktigare för Björn än för Simon, och eftersom Björn börjar nytt jobb till hösten så går det inte att skjuta på den perioden… men jag mår nästan dåligt vid blotta tanken på att vara borta från min son. Jag jobbar visserligen bara 4 dar/veckan, men jag slutar sent på tisdagar och börjar übertidigt på onsdagar så då kommer det bli som om jag var borta från honom ett helt dygn i sträck. Små barn mår inte bra av det, och mammatramsare mår definitivt inte bra av det. Ve och fasa.

Memento vivere. Något måste göras, vi får se vad det blir. Spännande.

6 thoughts on “Summering 2015”

  1. Känner med dig! Ska börja jobba om en vecka (!!), då Alf är 9mnd. Inte alls lust. Alls. Över huvud taget. Trodde aldrig jag skulle bli en ”sån” mamma. Som tur är får jag ammefri (2h med lön/dag, jag vet, älskar Norge) tills han är 1 år, men ändå. Stackars oss mammatramsare. Och krya på dig!

    1. Åh tackar 🙂 Jag är ganska säker på ändå att om man verkligen inte vill och känner att det är för tidigt, så ska man inte. Tyvärr har de flesta av oss inget val… :/ Betyder ammefri att du kan gå hem mitt på dan eller 2 h tidigare varje dag?

      1. Jag får välja hur och när jag vill ta ut dem! Har tänkt prova att sluta tidigare först och se hur det går 🙂

  2. Känner med dig! Ska börja jobba om en vecka (!!), då Alf är 9mnd. Inte alls lust. Alls. Över huvud taget. Trodde aldrig jag skulle bli en ”sån” mamma. Som tur är får jag ammefri (2h med lön/dag, jag vet, älskar Norge) tills han är 1 år, men ändå. Stackars oss mammatramsare. Och krya på dig!

    1. Åh tackar 🙂 Jag är ganska säker på ändå att om man verkligen inte vill och känner att det är för tidigt, så ska man inte. Tyvärr har de flesta av oss inget val… :/ Betyder ammefri att du kan gå hem mitt på dan eller 2 h tidigare varje dag?

      1. Jag får välja hur och när jag vill ta ut dem! Har tänkt prova att sluta tidigare först och se hur det går 🙂

Lämna ett svar