”Sådär vill jag också se ut”

Min chef berömde min mage efter helgen… som om den inte var något som skulle inträffa oavsett, utan något jag faktiskt jobbat aktivt för att ta fram och formge och nu finslipar kanterna på.

”Få se på magen då, Lisa?” Hon frågade mjukt, jag hade kunnat slingra mig om jag velat men… why bother? Jag lyfte upp övertröjan så att magen syntes i tydlig profil under min allt tajtare jerseyklänning.

”Å vad fin… Du är jättefin. Jag skulle också vilja ha en sån där!” Hon skrattade. ”Kan man ha en sån utan att ha nånting i? Jag kanske skulle skaffa en sån där lösmage, eller vad tror du?”

Jag blir alldeles varm och glad, och gråtmild, när hon säger så, för jag känner mig inte så himla fin och det är skönt att höra att inte alla andra delar min uppfattning av mig som skeppsbruten knubbsäl.

Hon är rolig ibland, min chef. Hon vill inte ha barn, hon säger att ungar inte är hennes grej, ändå pratar hon gärna med dem de få gånger vi har såna på jobbet. Man kan ju gilla ungar utan att vilja ha egna, men kanske är hon trött på att förklara sig för tyvärr verkar det som ett måste så fort en kvinna väljer bort att få barn.

Apropå det så finns det en jättebra artikel som handlar om precis det, eller en del av det, som gör mig så störd när det kommer till barnfrågan. Jag rekommenderar den starkt, alla borde läsa den:

Snälla, sluta bara att frågaav Tess

 

 

Var glad och nöjd för vet du vad…

Sms-konversation med kompis:

Hon: Skönt med semester! Vart ska ni bo? Är det sista chansen för dig at flyga nu?

Jag: Vi ska till Playa del Inglès… sista semestern i regelrätt mening ja.

Då får ni passa på o njuta! Men livet tar ju inte slut för att ni får barn 😉 men sista semestern är det ju då!

Jo, men.. asså, det är ju bara riktig semester om man är fri att somna när och var som helst 😉

Hahaha ja då får du passa på för den tiden är garanterat förbi när bebben ploppat ut! Jag hade hoppats på lite vila nu på efm men då vägrar dottern sova så nu har jag henne i bärselen istället! Happy times?!

Vänta du bara, om 10 år kommer du säga till nyblivna mammor som klagar att jomen det där är bara NU, SEN förstår du, SEN är det bara guld och gröna skogar. Forever.

Tänk sen när du har en tonåring som vägrar. En sån släpar man inte runt i bärsele hursomhelst.

Njut medan du kan övermanna ditt barn. Det tror jag tonårsföräldrar tycker.

Vad dystert det blev. Var är mitt lyckorus som utlovas alla gravida kvinnor? Jag känner mig blåst!

Hahaha!!

Bloglovin’

Följ min blogg med Bloglovin

 

Det här är inte ett riktigt inlägg!

Ge mig en chans att komma igång; kom tillbaka om en vecka så ska jag berätta om hur jag INTE förstår mig på allt det här tjafset som jag som gravid tydligen obligatoriskt måste genomgå.
– Varför pillar främmande människor mig på magen?
– Varför är kommentarer om min fysik plötsligt tillåtna?
– Varför såg min bild av detta helt annorlunda ut innan jag hade turen att få bli gravid?
– Varför kan jag inte låta bli att gilla att folk springer runt med mentala crash pads runt mig?