Framme

Ja, vi är framme. Ett tag kändes det inte som ett självklart slut på den här dagen men jodå, vi är här.

image

Middag har avklarats liksom en påse AKO chok, vaggan står på tork vid kaminen wpid-wp-1434654424170.jpegliksom Björns fötter. Simon ligger på Björns ben och luftboxas, Carina går skeptiskt igenom sitt facebookflöde och jag smuttar på en slurk rödvin i en fåtölj vid fönstret.

Väskan har exploderat i vårt rum, och myggnätet från Bauhaus är uppsatt. Nu väntar vi bara på att Simon ska bli jättetrött så att vi kan gå och sova.
Ska bara bädda vaggan först… Glömde som sagt babynestet hemma, så vi får improvisera madrass. Kan nog hitta en platt gammal kudde nånstans.

Mot landet!

Jag hade en checklista, ändå lyckades jag åka ifrån avgörande saker för ett framgångsrikt firande; nubbe, babynest och frukostbröd.

image

Det är urtrist väder, och båten var 30 min försenad. Simon vantrivdes så det var bara att vända badbaljan uppochner, sätta sig på den och amma i duggregnet.

Återbesöket hos barnmorskan gick bra, fick massa beröm för förlossningen och tillsägelse att åka in mycket tidigare nästa gång eftersom det kommer gå mycket fortare då.
Sen pratade vi preventivmedel, och efter en kort diskussion satte hon in en kopparspiral. För oss som bara tål egenproducerade hormoner och har problem med latex är ju kopparspiral den ultimata lösningen – om man klarar sig undan komplikationer som extremt riklig mens och ökad mensvärk. Det visar sig.

image

Just nu sitter vi på båten. Simon i babyskyddet på bordet och jag vid fönstret med en absolut ljuvlig mensvärk, framför allt i vänster äggstock känns det som.
Barnmorskan sa att man kan få mensvärksont i början och att det kunde blöda lite, så jag köpte alvedon när jag kom ut från mottagningen men glömde bindor. Hurra.

Frullefunderingar

Idag är det återbesök hos barnmorskan kl 11, och vi måste ha med oss myggnät till fönstret så det blir ett stopp på Bauhaus innan så vi åker hemifrån kl 10. Det är om en timme.

På en timme ska bilen packas med all mat, alla kläder och alla prylar som vi behöver där ute i sommar (badbalja, vagga, lakan m.m.).

Det duggregnar ute. Jag vet faktiskt inte vad jag ska ha med mig för kläder, jag minns inte vad jag lämnade förra året.

Egentligen borde man fota sin garderob och sitt kylskåp/frys varje gång man åker därifrån.

Simon sover i alla fall fortfarande, det är jag väldigt glad för.

Inför midsommar

Vi undvek midsommar förra året, jag har för mig att det var på grund av dåligt väder och allmän olust, men i år blir det annorlunda.
Landstället ute i skärgården ärvde Björn tillsammans med sin bror, och de turas om att ha midsommarafton där ute varannat år för att undvika diskussion.

I år är det vår tur. Det väntas 13 grader och regn, hela 3 grader kallare än vanlig ordning, men jag längtar ändå. Stället är av den där sorten som är vackert i alla väder. Apropå vädret så fattar jag inte varför folk i Stockholm är besvikna, det är som att bli besviken över att behöva stå i kö i kassan på Ikea. Är det inte lättare att ta det för vad det är, dvs en regel, och bli glatt förvånad om solen lyser på midsommar istället?

jag längtar till sommaren

Den här bilden tog vi på landet en tidig morgon i september förra året. Jag var illamåendegravid men myntate gick ner och vem trivs inte med den utsikten?

Vi åker ut på torsdag och kommer hem på söndag. Robban och Maria kommer och gör oss sällskap fredag till lördag. Carina, Björns faster, bor hos oss sen igår och är med oss till på söndag innan hon åker hem till Åre igen.
Idag ska jag gå och handla mat till alla innan pappa kommer förbi kl 15 för sen ska vi på middag hos mamma kl 18.

Busy day.

Uppe i ottan

Jag är osäker på vilka tider som räknas som ”ottan”, det skulle kunna vara så att 01:32 inte riktigt kvalar in.
01:32 är tiden då Simon vaknade i natt och skulle amma. Sen låg han och brottades med sitt eget huvud fram till 07:15 då jag, som bara lyckats sova i 15-minutersstötar, tröttnade och gick upp. Simon tränade ryggsim i baby sittern, jag åt frukost, Simon ammade, gnisslade, gäspade och till slut, halleluja, blundade.
Vi gick och la oss igen vid 08:30, och jag fick vila 2 timmar… vilka kändes som 2 minuter.
image

Tricket med bärsjal

Det har blivit dåligt med uppdateringar i helgen, jag har fått massa tid att skriva eftersom Björn tagit Simon en hel del,

image

men jag har lagt den tiden på att skriva min förlossningsberättelse. Herregud det kommer bli en så lång text. Förväntar mig egentligen inte att nån ska orka  läsa den, skriver mest för min egen skull. Jag är rädd att glömma.

image

Annette och CJ kom på lunch (de hade med sig) igår och stannade ett par timmar innan de åkte hem och lämnade plats för Johanna och Markus som kom hit med sin lilltjej som är nästan precis ett år äldre än Simon. De hade också med sig mat och så satt vi ute och åt middag medan lilltjejen klättrade upp och ner för stentrappan. Markus lärde oss knyta bärsjalen så att vi kan ha Simon i sidled i den, nåt som jag inte lyckats fatta på egen hand.

image

Det går till och med att sitta still med honom, när han väl somnat.

image

Han somnar nästan direkt. Möjligen för att han inte ser nån annan utväg när han ligger så ihoptryckt.

Glutenfri tårtbotten

födelsedagstårta

Den här tårtan blev jättegod, tårtbotten hade ingen av de där tråkiga bismakerna som glutenfritt kan ha. Jag gjorde tårtan i 3 lager, med blåbärssylt, marsànsås och så vispgrädde med hallon och blåbär överst. På sidorna tryckte vi fast bröstformade maränger 🙂

INGREDIENSER

  • 4 st ägg
  • 2 dl socker
  • 1 tsk bakpulver
  • 1 dl potatismjöl
  • 1 dl Finax mjölmix (glutenfri)

GÖR SÅ HÄR

  1. Blanda potatismjöl och Finax mjölmix (eller annat glutenfritt mjöl, men märket Finax har fungerat bäst) och bakpulver.
  2. Vispa ägg och socker vitt och pösigt. Det ska vispas länge, längre än du tror.
  3. Tillsätt mjölblandningen och rör om.
  4. Klä en form med bakplåtspapper eller använd det som är mjölkfritt och glutenfritt.
  5. Häll i form (ca. 24-26 cm i diameter) och grädda i 175 grader i ca. 30 minuter. Har lätt för att bli bränd, brukar täcka med bakplåtspapper när halva tiden gått.

Tänk på att om du smörar (innehåller mjölk) och bröar formen (ströbröd innehåller gluten och ev. mjölk) måste du använda glutenfritt.

 


Receptet är hämtat från Kokaihop.se

 

SaveSave

Alla gillar inte bebisar

Den upplevelse som min förlossning var, på gott och ont, de känslor jag har för mitt barn och inställningen att just mitt barn är Guds gåva till mänskligheten delar jag möjligen med barnets far och i övrigt ungefär noll andra personer. Så känner alla mödrar för sina ungar.

En av mina bästa vänner höll fest i vintras, och hon ville att det skulle vara barnfritt. Min vän har inga barn, hon gillar inte barn och vill helst inte ha dem i sitt hem. Och nej, hon är inte en hemsk människa, elak mot ungar eller osympatisk i största allmänhet. Långt ifrån. Hon är bara inte förtjust i barn.
Hursomhelst, ett kompispar till henne hade då nyligen fått barn, och hon frågade dem om de kanske kunde skaffa barnvakt och lämna ungen hemma. Barnet var väl 2 månader eller nåt sånt. Mamman tog illa upp, vilket jag kan förstå; min vän kan vara lite väl rättfram ibland med uttryck som inte alltid landar som det är tänkt.
Kompisparet tackade stelt nej, och så var det inget mer med det.

Samma vän hade fördelsedagsfika hos sig för ett tag sedan. Samma kompispar bjöds, men vis av erfarenhet var denna gång även barnet välkommet. Paret tvekade, med töntiga och alltså sårande ursäkter, men bestämde sig för att närvara ändå till slut.
Min vän är övertygad om att det var mamman som inte riktigt ville, som inte riktigt hade släppt ”förolämpningen” från i vintras. Det tror jag med.

Jag förstår henne, även om jag inte håller med. Är hennes barn inte välkommet så vill inte hon heller komma, de två är ju ett. Ok, det väljer man själv. Men att bli stött för det känns onödigt.
Barn är inte som vuxna; de skriker och monopoliserar sina föräldrar, de river saker, de stör. De är ett orosmoment som inte alltid passar överallt, så är det bara.
Alla vuxna trivs inte med barn, inte ens med mitt. Det är lätt att glömma för en nybliven mor som tycker att just hennes barn är allas skäl att andas.

Min vän jämför det hela med sin hund;
”Jag skulle aldrig ta för givet att min hund är välkommen nånstans bara för att jag är det. Aldrig skulle jag erbjuda andra att klappa honom om de inte bad om det eller visade att de ville. På samma sätt förväntar jag mig att bli tillfrågad om man får klappa innan man börjar greja med honom.”

Som sagt, hon är inte van vid barn och visste inte att man under första levnadsåret inte kan bjuda mamman utan att förvänta sig barnet på köpet. Men som mamma kan man inte heller ta det personligt när ens barn inte får vara med.

Det bara är så. Ta det inte personligt, jösses.

hålla i en nyfödd