Jag närmar mig slutet av graviditeten-presenten

I närheten av pappas och Pias hus, eller ja, det tar en kvart att köra dit, så ligger Väla (”Sveriges största modehus”). Pia är shopoholic, och jag har varit där med henne och knallat runt om inte varje, så varannan gång jag varit där och hälsat på.

När jag var där för 3 år sedan hittade jag en väska inne på Desigual som jag blev jättekär i. Jag blir sällan kär, och ännu mer sällan i handväskor. Men, min vana trogen, ställde jag mig den fatala frågan ”behöver jag verkligen den här?”. Svaret var nej, jag hade väskor. Jag klarade mig utan.

Jag ångrade mig redan när jag åkte därifrån, och det tog 2 månader att få hem väskan från eBay och då bara 150 kr billigare. Det var det inte värt.

Jag var på Väla centrum igår, efter eget önskemål. Pia följde glatt med, hon hade ändå ärende i närheten. Tanken var att jag skulle tvinga mig själv till lite egen tid med fokus på mig. En enda enkel regel: ingen barnavdelning fick besökas.

Jag köpte nödvändighetsgrejer som vanligt, mammakläder jag kan ha på jobbet eftersom jag bara blir mer och mer obekväm i mina vanliga kläder (som ändå tål magen). Jättebra. Inte så passionerande roliga inköp visserligen, men ändå.

Sen hände det igen. Väskan inne på Desigual. Inte samma, naturligtvis. En ny. En som jag inte behöver, men så innerligt gärna vill ha. Jag ville inte köpa den först, så jag skickade ett meddelande till shoppingbuddy no 1 för moraliskt stöd.

shoppinghjälp

jag närmar mig slutet av graviditeten

Jag tänkte att jag alltid kan lämna tillbaka den om jag ångrar mig, dessutom kom Pia ikapp mig. Jag förklarade läget, och hon räddade mig från mig själv:

”Man har alltid användning för en handväska! Det kan man inte få för många av!”

Hon lät som om hon konstaterade att man inte får vara elak mot andra/svära i kyrkan/ha bikini på golfbanan när hon sa det, och så följde hon med tillbaka till affären. Dessutom hade jag fått pengar av min far att köpa en födelsedagspresent till mig själv för.

Tur att hon var med. Jag är fortfarande jätteglad. Tack Far för den fina väskan, I love it <3

Nej vet du vad, jag måste gå och lägga mig. Vi har kört hem från Skåne hela dagen och imorgon ska vi köra ut båten till landet. Jag ska åka kommunalt med Simon hela vägen, dvs 3 timmar och 20 minuter med någon som tokvägrar att sitta stilla, och Björn tar båt och packning på 30-släpet ut till Stavsnäs. Där ska han lägga i båten, montera isär släpet och lägga det i båten, och sedan köra över allt till landet.

Det blir en lång dag för alla, tror jag.

1 thought on “Jag närmar mig slutet av graviditeten-presenten”

Lämna ett svar