Hit & Stay med skriksång och kindnyp

Vi var på Ikea idag, jag och Simon, och skulle köpa gardiner. Björns taktik Hit & Run, dvs kolla ut vad du behöver och lagerplats innan du går in, visualisera varmkorven efter kassa och bara KÖR, är inte nånting som jag har lyckats lära mig. Man säger att män är jägare och kvinnor är samlare, och när det gäller Ikea är jag definitivt beredd att hålla med. Vi skulle bara ha gardiner, jag visste vilka, jag visste till och med var de fanns, men ändå styltade jag därifrån med en fönsterlampa, en potatismosare (fast den behöver vi faktiskt), en krukväxt och en kontorsstol från fyndhörnan. Och gardiner, förstås.

Jag vill hävda att krukväxten absolut behövs eftersom jag har ihjäl våra växter, en i taget, och fönsterlampan var för att lindra min saknad efter adventsljusstaken. Kontorsstolen behöver jag till min ateljé, jag svär varje gång jag inte lyckas rulla i sidled på den vanliga trästolen jag har haft hittills. Ingenting var onödigt, ingen kvinna som kommer ut från Ikea med famnen full kommer medge att nånting av det hon samlat på sig är onödigt, men ett besök som kunde ha tagit 20 min tog istället 1,5 timme. Jag blev tvungen att ha Simon i framsätet bredvid mig och skriksjunga med Phil Collins och nypa honom i kinderna för att hålla honom vaken hela vägen hem sen.

Men det var det värt. Och Simon var på ett alldeles ypperligt strålande humör därinne, han pratade och jollrade och hojtade glatt, gnagde på min termosmugg, vinkade till mig och log och skrattade helt oprovocerat. Det händer typ aldrig. Tog tempen på honom när vi kom hem för säkerhets skull, men han var i toppform.

Lämna ett svar