Midsommarfirande med trotsåringar, julgransstång, dans och sång

Glad midsommar!

Vi firade hos Robert och Maria på midsommarfirande igår, vi kom dit lagom för att hjälpa till med lunchen och stannade till ett tag efter middan.

Förutom Robert och Maria, deras dotter som är jämngammal med Simon samt deras nyaste familjemedlem, Fabian (2 månader gammal), så var där även en vän till Maria, Ebba, liksom en till småbarnsfamilj. De hade också en flicka i Simons ålder, och hennes mamma bar på en mage stor nog att göra den stadigaste kvinna matt. Det var lite spännande, om man får uttrycka sig så, för hon är beräknad till söndag (alltså imorn) men började få värkar redan under lunchen så hon var inte med så mycket som hon hade tänkt i dansen runt stången.

Midsommarstången

På tal och dansen runt stången så slog männen sina kloka huvuden ihop och byggde en egen liten midsommarstång av stammen från gångna julens gran – komplett med julgransfot – samt löv de hämtade ”från nåt träd” i dungen nedanför verandan.

Dans runt granen, förlåt, stången drogs igång efter att Adrian vaknat från middagsvilan i vagnen, till Simons stora förskräckelse och de andra barnens skeptiska tveksamhet.

Simon backade undan, och när han hämtat sig från sin gråtattack över att inte vilja vara med så satte han sig på gungan med Ebba som farthållare. Hon vara bara glad att inte behöva hoppa runt stången så det gjorde inget alls.

Adrian lyftes upp på Björns axlar på att inte komma undan, och där satt han ett gäng varv runt stången men så fort hans små fötter nådde marken så drog han. Det var ungefär samtidigt som alla andra ungar avvek till sandlådan så det blev bara vi vuxna kvar.

midsommarfirande

Inne hade de ordnat det så bra med ett pysselbord, ett gäng leksaker och ett litet lektält. På pysselbordet fanns pennor och play-doh. Bredvid bordet stod vita tygsoffor. 3 st treåringar och en Adrian samlades runt bordet direkt när vi kom in, och jag vände mig till Maria.

”Jag vet inte om jag kommer kunna avleda alla kommande fläckar i ert hem.”

”Det gör ingenting. Jag lovar, vi ska byta ut alla möbler ändå så vi bryr oss inte längre.”

Fabian

Det är mina mammahormoner som tvingar mig att bära runt på alla bebisar som jag tillåts hantera. Jag tycker Adrian är så liten, men med Fabian i famnen var det som att min yngste växte framför ögonen på mig, precis som Simon gjorde när vi kom hem från BB med Adrian. Inte ens Björn kunde hålla sig.

Snusa mjölkbebis och dansa reggae för att hålla snusobjektet på humör var vad jag ägnade mig åt medan de andra ordnade med grill och middagsbord och bråkiga trotsåringar och så vidare. Så ja, min midsommar blev mycket lyckad.

Till och med vädret var ok. 10° och regn mötte oss när vi vaknade, men sen, kors i taket, kom solen fram och det gick jättebra att vara ute.

Midsommar coming up och träning hemma med Mel B

Mellan och jag

Stressen verkar vara genomarbetad, rastlösheten börjar göra sig hörd och därmed förmågan att träna.

Ja, du läste rätt. T R Ä N A. Jag. Hemma.

Björn har ett träna-hemma-spel, som det säkert finns ett bättre ord för, med Mel B, fråga mig inte varför, på PS3an. Så det är jag och Mel B nu, vi ska hänga varje eller varannan dag så länge som den rutinen är möjlig att upprätthålla.

Ja, jag tror stenhårt på det, trots hennes något oengagerade min.

Midsommarplaner

Midsommar är nästan här, jag ser fram emot att det blir lite mörkare om nätterna igen och för att fira det – för det är ju DET man firar, egentligen, erkänn – så tänkte vi inte göra nåt speciellt men då blev vi bjudna till Robert och Maria och deras nya hus. Vi har inte sett deras hus än, liksom deras nyaste familjemedlem (dvs det absolut största dragplåstret på mig) så det ska bli kul. Jag gillar dem – av fler anledningar än att de bjuder in oss sysslolösa småbarnsglidare till midsommarfirande, alltså. Nu säger prognosen klassiskt midsommarväder, dvs 16 grader varmt och regn, men jag räknar med att vi alla får plats under tak.

Jag börjar undra om det kan finnas nåt meteorologiskt samband mellan sommarens längsta dag och extremt lågtryck. Alltså ett logiskt samband, som det mellan berg och moln till exempel. Det är kanske långsökt, men tänk på att vackert midsommarväder inträffar ungefär vart 5e år – i alla fall där jag är. Är inte det lite väl märkligt för att vara en slump?


Bildkälla: Get Fit with Mel B Review

Helg på landet för semesterprepp

Vi var på landet i helgen, mamma följde med och det var den mysigaste helgen på länge. Att jag tyckte det vittnar om att stressen håller på att släppa och jag kan vara mer i nuet, delta helhjärtat i det vi gör.

Vi kom fram fredag kväll, barnen somnade nästan innan huvudet träffade kudden och lördag morgon vaknade vi till spegelblankt vatten och ett före-semestern-lugn vi inte kommer få höra senare på säsongen.

Björn grejade med båten som vi sen la i före lunch, pojkarna kastade sten i vattnet och jag tror att mormor hade roligast av alla.

semesterprepp

Flytvästarna var på hela tiden, och det var så skönt att slippa springa bakom dem som en målvakt på bryggan hela tiden. Istället kunde jag sitta ganska stilla och bara andas och marinera i skärgårdsnatur, som jag är så hjärtligt förtjust i.

Det var lättare med flytvästarna för dem i år; förra året var det en kamp att nå ner till marken och Adrian kunde inte resa sig, men nu gick det riktigt bra och de var på hela tiden så fort vi var vid (eller i närheten av) vattnet. Jag tycker de ser ut som små Disney-blommor där de far omkring med sina vippande kragar.

På kvällen gick vi en promenad bort till viken. Där dumpar de varje år sand på en klippa för alla barn att leka i. Vi hade inte tänkt bada, men det hindrade dem såklart inte från att ”åka tåg” på rumpan i sanden och sen bara knalla i.

Sandpanerad toddler.

En av anledningarna till att det är så skönt att vara en till vuxen: fantasin för vad man kan hitta på så fort nån tittar bort når inga gränser.

Nu längtar jag till semestern; vecka 29-30 ska vi vara där non stop är det tänkt. Vi kommer att få några besök, vilket gör det hela ännu roligare.

Andra sidan av myntet

Tyvärr måste det finnas en baksida med vårt landställe. I vanliga fall är det alltid likadant när vi ska åka ut dit bara över helgen. Det vill säga, det är mycket bök för så kort tid. Det tar 3,5 timmar för oss att komma dit, och där ingår en färja vi måste passa och missar man den så får man åka hem igen för det går inga fler den dagen. När vi är hemma känns det lite motigt att ge sig på projektet, och när vi är där så vill vi inte åka hem. Typ aldrig nånsin mer.

Jag beklagar mig lite, men egentligen handlar det inte om själva stället, eller att det är långt bort och lite bökigt beläget, utan det handlar om de slitningar mellan Björn och hans bror (de ärvde stället tillsammans) som det ger upphov till. Det är svårt att samäga redan som det är, och för dem är det etter värre.

Semesterprepp under glad förväntan

Den här helgen var det lite annorlunda, dels eftersom mamma var med, men också för att nästa gång vi är där blir det på semestern. Nu fick jag chans att kolla vad som finns på plats, så att vi vet vad vi behöver ta med oss nästa gång.

Spåren som skapandet av en konstnärlig identitet lämnar efter sig

Jag håller på att städa ateljén, som ska bli kombinerat arbetsrum och gästrum. Det såg överdrivet eländigt ut när jag började imorse, nu såhär 5 timmar senare är det typ halvklart och jag är helt slut.

Där inne har flera års tingens-motsvarighet-till-dammråttor byggt bo – och, att döma av mängden överraskningar på vägen, även förökat sig – och hindrat allt från kreativt utlopp till förflyttning åt något som helst håll.

Värst är det när man stöter på sånt där som man inte förmår slänga, men inte ens kommer ihåg att man har. Sånt där man blir sentimental av och stannar upp och bläddrar i.

skapandet av konstnärlig identitet

Här har vi en bråkdel av det. Vad tusan gör man med alla spåren som skapandet av en konstnärlig identitet lämnar efter sig?

Naturligtvis ser jag tydliga likheter med vår tids större konstnärer, objektiv som jag är. Gör inte du?

Tadana VI, 1957, olja på duk av Tadeusz Kantor

 

Kvällsrutinen på egen hand

…känns exakt såhär när Björn är ute.

Jag bara säger det.

Utan värdering.

Jag konstaterar bara att det är såhär det är.

Nu ska jag gå ut i snicken och måla garderobsdelar. Wohou.

Simons napp funkar inte

Tisdag morgon, kl 06:45

Jag lägger mig bredvid Simon i hans säng så att han vaknar i lugn och ro. Ibland killar jag honom på ryggen, ibland håller jag bara om honom; det beror på hur han reagerar. Jag har upptäckt att morgonen förflyter aningen smidigare om vi startar hans dag på det här sättet.

Dessa blev de första orden vi bytte med varandra i tisdags

Simon: Mamma?

Jag: Ja.

Simon: Min napp funkar inte.

Jag: Funkar den inte? Varför inte det?

Simon: Den är trasig.

Jag: Får jag titta på den då.

Han ger mig nappen, jag vänder och vrider på den och letar efter trasigheter. Nappen är hel.

Jag: Var är den trasig då?

Simon:  Titta här.
Han stoppar den i munnen, men det visar sig att han är så täppt i näsan att han inte kan andas och suga samtidigt.

Simon: Jag kan inte andas.

Jag: Nej, jag märker det. Nappen är nog trasig.

Simon: Ja.
Han suger medan han håller andan en stund, sedan går vi upp.

Snart är det slut

Till veckan ska vi gå till tandläkaren med honom för första gången. Hon kommer sannolikt säga att bettet är påverkat av nappen och att han måste sluta med den, men även om hon inte säger det så är det dags nu. Han är gammal nog.

Jag tänker att vi nog får åka till Skansen och ge nappen till djurungarna där, eller hur man nu gör… Kom gärna med tips, om du har några?

Populär (och barnvänlig) fiskgratäng

Barnvänlig fiskgratäng

Våra ungar älskar den här, liksom alla vuxna vi serverat den till. Funkar både som lite festligare mat och som vardagsmat.

Vintips

Zecci är jättegott, både som före-maten-vin och till den här gratängen.

Bra att veta

Den här gratängen blir jättegod även som matlåda, och den går bra att frysa. Därför brukar vi skala upp receptet till fler portioner, och det går jättebra att göra det men tänk på att det tar längre tid för fisken i mitten att bli klar.

Förberedelser

Björn gillar att vara förberedd – eller kanske ”beredd” är ett bättre ord här med tanke på hur dramatiskt det kan bli i köket ibland när det är han som står vid spisen – så han har listat sånt man kan göra på förhand så att själva matlagningen sen går smidigare:

  • Tina fisken
  • Skiva purjolök, mät upp ärtor i en skål
  • Dela cocktailtomater
  • Såsen: Blanda mellangrädde och crème fraiche. Rör i chilisås, fiskfond, hackad dill och Maizena. Smaka av med citronpeppar.

SaveSave

SaveSave

SaveSave

SaveSave

SaveSave

Skriv ut recept
Populär (och barnvänlig) fiskgratäng
Maträtt Huvudrätt
Keyword fisk
Portioner
personer
Ingredienser
sås
Maträtt Huvudrätt
Keyword fisk
Portioner
personer
Ingredienser
sås
Instruktioner
  1. Sätt ugnen på 200 grader.
  2. Skiva den tinade fisken och lägg den i en smord gratängform (modell lite större).
  3. Lägg ärtor, skivad purjolök och några delade cocktailtomater ovanpå.
  4. Strö över med citronpeppar och några klickar smör (ca 4 msk).
  5. Såsen: Blanda mellangrädde och crème fraiche. Rör i chilisås, fiskfond, hackad dill och Maizena. Smaka av med citronpeppar.
  6. Häll såsen över fisken, ärtorna purjolöken och cocktailtomaterna.
  7. Strö riven ost över fiskgratängen.
  8. Grädda i ugnen ca 30 min eller tills osten fått en gyllenbrun färg, ca 30 min. OBS! Skalas receptet upp till 12 pers, som vi brukar göra, tar det ca 15 min extra. Kolla fisken i mitten av gratängen för att se om den är klar.
  9. Servera tillsammans med ris eller potatis och en blandad sallad.
Receptanteckningar
Dela det här receptet

MAJ: månaden från avgrunden och topp 3

Maj 2018

Maj var hektisk. Sanslöst hektisk, faktiskt … Jag hann knappt med att lyssna på mina egna tankar, än mindre skriva eller vila eller ja, nånting alls annat än att ha halvpanik över skolan. Lägg till detta småbarnsnätter och den värsta pollensäsongen jag kan minnas. Jag har alltså levt i ett paniskt bomullsludd med sömnbrist i en helt jävla månad.

Nu är det slut med det, för det här läsåret i alla fall, och i dörren möter mig allt det där jag skjutit framför mig; blodprov som uppföljning av mitt allergitest i december, bestämma mig för vilka hörlurar jag vill ha i julklapp av Björn (jag fick ett par som var defekta och som följd av det ett löfte om ett par jag själv skulle välja), inreda Adrians rum (som fortfarande är vårt tömda arbetsrum snarare än hans rum, trots att han flyttade in där för ganska länge sen nu) och sjukt mycket mer.

Sen så ska semestern planeras, jag ska hinna med att läsa boken jag fick i morsdagspresent, jag ska hinna sitta stilla – helst i hängmattan med med sagda bok – och så ska jag plugga InDesign. Självstudier, alltså.

Jag låter stressad eftersom jag är det – hur skulle jag kunna vara annat, egentligen? – men jag är också förväntansfullt glad och supertaggad, så det är svårt att inte kasta sig över allt på en gång.

Först ut blir nog Adrians rum, eftersom det ligger mig närmast om hjärtat av allt som ligger och väntar. Det, och hängmattan.

Här kommer topp 3 från maj ändå 🙂

1.
Våren är kommen, I f*cking hate it

2.
Björns födelsedag, med upprätthållande av familjetradition

3.
Försommarbilder från andra sidan pollenchocken

SaveSave

SaveSave